SGA! ^^
Jag gillade det här avsnittet. Torri var med igen och även om jag aldrig varit något ELizabeth fan (kvinnliga karaktäreer och jag går inte ihop så enkelt är det) så var det trevligt att se henne igen och det här avsnittet var bra och mysterious och lite så där lagomt skumt där i början. Och jag vet inte. Jag känner att jag inte riktigt kan peka ut några saker under avsnittet som var så bra att det förklarar varför jag gillade avsnittet. Men ja... Det var nog väldigt mycket slutet som gjorde det för mig. ELizabeth som pratade med John och Rodney och föklarade att hon var död och det faktum att de int ville tro på det för de har varit så övertygade om att de skulle hitta henne. Och sen deras möte med varandra. Rodney och Rodney som är så söta och pratar i munnen på varandra, så stor skillnad från när han mötteRod eftersom Rod inte hade samma personlighet. Nu var de verkligen identiska och söta. Och båda Ronon som såg ut som om de skulle vilja slåss mot varandra bara för att se vem som är starkast. Och sen det allra sista, med Radek och Rodney och jag har alltid gillat deras förhållande till varandra som kollegor men de är nog mer vänner än kollegor ibland. Speciellt här. Och att Rodney tar upp Carson. För jag har alltid stört mig på att de inte tar upp hur mycket hans död påverkade dem och speciellt Rodney. Och att han liknar Elizabeths död med Carson visar bara vilket förhållande han hade till dem båda. Han kände dem innan han for till Atlantis, visst vem vet hur länge de jobbade tillsammans på Antartica men de kände varandra och ja. Det var fint. Jag gillar fina moments. Och jag sort of gillade John och Rodneys scen där också, men den var mer nödvändig för att föra vidare handlingen. Och jag gillar verkligen att det fortsätter att låta och att han säger "Oh, crap" efter att det blivit svart. ;p
Så ja, jag gillade det här avsnittet. ^^ Jag blir alltid på bra humör när jag gillar ett avsnitt. Det är ett lugnt gillande idag och inte exstastiskt och hysteriskt älskande då jag måste hoppa upp ur sängen och studsa runt till för att hämta mig. Men jag gillade det ändå. :p
Annars har jag inte något att säga idag tror jag. Jag minns det hur som helst inte så. Jag tror att jag ska göra något annat.
fredag, februari 29, 2008
"We can’t both be wrong."
Etiketter: sga
Upplagd av Trams kl. 22:12 0 kommentarer
torsdag, februari 28, 2008
"I don’t know he’s taking a while. Lot longer then he usually takes."
Etiketter: lat, lista, musik, random, svammel, trött, tv
Jag är dålig. Men Ell har redan kallat mig för en idiot och korkad och alla synonymer som finns för riktigt riktigt korkad. XP Ingen sympati från henne inte. Jag ska sluta prata med henne. XP
Annars så... Jag vet inte, jag har inget att säga idag tydligen. Vilket är skumt. Hum... Det är hundra dagar (give or take) tills jag slutar skolan! ^^
Vi har ingen skola i morgon utan ska gå på halvtimmes förläsningar hela dagen och ingen av alla som vi fick välja mellan verkade särskillt intressant. Men typ två verkar lite bättre än de andra så... Plus att vi slipper lektioner. ^^ Sen är det lov! :D
nåja, när det är klart måste jag dessutom fixa saker på stan, jag var ner i tisdags för att gå till optikern och köpa några små saker varav Ells födelsedagspresent var en av dem. Så var är det enda jag inte köpte i tisdags? Jo, Ells födelsedagspresent. Den kom jag inte ihåg förens i går. XP Plus att jag fortfarande inte riktigt bestämt mig för om jag verkligen ska köpa det jag tänkt eller ej...
Jag har blivit besatt av en Savage Garden låt på min skiva som jag fick av Chriss (hon är bäst. ^^). Seriöst, helt besatt jag får den på hjärnan hela tiden och jag kan knappt texten för jag är värdelös på texter så jag har bara melodin i huvudet typ. ;p Men den är bra.
Hum hum... jag hittade en tjej som listade SGA avsnitt hon vill se. .Länk om ni är intresserade. Men det var mest första grejen på listan ("1. Everyone has to save the city-- only the alarms went off at 2am and they're IN THEIR PAJAMAS.") som fick mig att börja garva och gav mig ideer. Eller ideer och ideer, jag vill skriva det men inte nödvändigtvis med SGA gänget. ;p Men jag har annat för mig.
Typ försöka skriva en skoluppgift jag skjutit upp sen början av hösten och omskrivningen av Efter regn kommer solsken. Den vill inte att jag ska skriva den. Den motarbetar mig hela tiden! Och jag försöker få någon annan att skriva den... Varför känner jag så få människor som skriver? För varken Ell eller Chriss tänker ju göra det... Måste lära känna någon som jag kan betala för att få den skriven... Jag menar vem som helst kan göra det bättre än jag. XP
Jag älskar nummer fyra på den där listan också, den vill jag verkligen se ett avsnitt om: 4. John and Rodney are captured/trapped/whatever but are separated by some Plot Device. In order to survive, Rodney has to shoot his way out and John has to build a bomb. *fans self* They can communicate some of the time. Especially if one of them is all breathy /not picky.
Och av någon anledning så fick det mig att tänka på att jag vill skriva något där folk byter kroppar med varandra... Har jag inte gjort det? Och kan jag sluta sno saker från fanfiction nån gång? XP
Jag borde läsa... Jag var ju så duktig och tog mig igenom en hel bok. Det kan inte vara så svårt att ta sig igenom en till, eller hur? Borde jag tagit en på svenska så att jag får variera språket lite? Borde jag ha tagit en bok som inte får mig att önska att det var en slash fanfic i stället?
Hej jag kom på saker att prata om. Jag är så bra! ;p Så hur långt kan jag få det här att bli? Kanske ska sluta snart... Eller surfa runt lite och leta efter saker att kommentera... ;p
Nu föreslog Ell att jag ska prata om antikrundan eftersom Chriss tydligen tittar på det... Vad fan? Antikrundan? O_o
Undertiden som Ell och jag diskuterar den här chockande nya informationen om Chriss så ska jag tydligen ta upp uttrycket "jump the shark" i stället tyckte Ell. Så då gör jag väl det.
Efter att ha konsulterat Wikipedia (källan till all visdom) Har jag kommit fram till att uttrycket "jump the shark" används när serier som nått sin höjdpunt och börjar gå utför gör något drastiskt och helt annorlunda, konstigt eller allmänt märkligt för att få tillbaka sina tittare. Tydligen så hade allt sin början i den där skumma serien Happy Days när karaktären Fonzie (det är frustrerande att ha hört referenser till den här serien och den karaktärer om och om igen men inte ha någon aning om vad det är för något. XP) hoppade över en haj. Bokstavligt talat. Tydligen så var det då serien började att göra konstiga val och bli sämre trots att de försökte hitta på nya saker.
Wikis sammanfattning av termen: The term has also evolved to describe other areas of pop culture including movie series, music or acting celebrities, or authors for whom a drastic change was seen as the beginning of the end or marking the moment the subject is "past its peak."
Sen så har de en rolig lista över common methods of jumping the shark:
* Same Character, Different Actor, generally caused by the departure of an unsatisfied actor
* Death and Exit ... stage left, in which a character either dies or leaves the show, generally prompted by the departure of an unsatisfied actor rather than for creative purposes
* They did it, in which two main characters have sex, particularly if their sexual tension was deemed part of the show's appeal
* Moving the main characters from their familiar surroundings to a new town
* Special guest star
* A very special ...: the very special episode, describing a situation comedy episode that either deals with a serious or controversial social issue or is unusually dramatic in some way.
* New kid in town, or Cousin Oliver syndrome (in reference to the character on The Brady Bunch), when a new character (often, a young child) is added to the cast, in response to former child actors who have entered adolescence or adulthood, and/or to revive falling ratings.
* Ted McGinley, when Ted McGinley joins the cast.
Vem och vad Ted McGinley har med saken att göra har jag ingen aning. Jag kanske ska konsultera IMDB... Han är med i Våra värsta år. >_<
Nåja, jag hittade nu en hemsida som heter Jump the Shark.com också! XD
Anyway... Nu är jag trött och kan skylla på det i stället för att göra något vettigt. ;p Så jag kan ge upp det här nu
Upplagd av Trams kl. 21:54 1 kommentarer
onsdag, februari 27, 2008
Lost 4.03: The Economist
Åh Gud! Åh Gud! Jag tror inte att jag kan vara coherent right now! Men jag ska försöka. Fast det vete fan varför eftersom det är Chriss och Ell som läser det här och de vet redan alla mina reaktioner. De skrattar åt mig de jävlarna. Jag skulle också skratta åt mig själv om jag inte var hög på kärlek. Gud! Jag älskade det här avsnittet! Älskade älskade! Inte bara för att det var ett avsnitt om Sayid och han såg sjukt het ut hela tiden (möjligtvis med undantag för golfandet, men han sköt hen kille och jag gillar Sayid som dödar folk), speciellt i tux och med rakt snyggt hår och... Åååh... Vill ha! Det är ungefär som med choklad! Jag har velat ha choklad hela dagen och jag har inte slängt min chokladask som är tom så jag blir frestad och vill ha ännu mer och jag har ingen aning om vart jag skulle komma med den här liknelsen... Jag älskar Sayid. Jag vill ha honom! Här och nu genast! Gud så snygg och fantastisk och så Sayid han var! Fan vad jag älskar honom! Inte bara för hans utseende då, utan för hans personlighet och det faktum att han inte valt vilken han sida han står på, vilket är så honom! Och jag älskar honom fortfarande för att han dödade en kille med benen! Det går inte att slå det. Bara den scenen, och Hurleys entre i just det avsnittet kan man se igen. Anyway, jag ska komma fram till att prata om själva avsnittet för jag har saker att säga som inte handlar om Sayid jag lovar.
Desmond stannade kvar vilket är upprörande! Visst jag fattar att han är besatt av Penny, men Chrlie sa ju att det inte var Pennys båt! Inte smart Dessie! Men han har fortfarande inte lärt sig hur man knäpper en skjorta så lite vett har han iaf.
Sawyer och Kate borde bråkat mer och jag förstod inte varför Kate valde att stanna och försöka. Grejen är att om man lyssnar på Sawyers resonemang så lät det mer som "let's run away and hide" vilket i så fall går helt emot den karaktärs utveckling Kate borde gå emot vilket är att sluta rymma hela tiden. Det är den logiska karaktärs utvecklingen. Har du en karaktär som alltid flyr i stället för att ta itu med problemen vet du att i slutet så ska karaktären sluta med det. Logik! Att gömma sig på en ö går emot det. Plus att hon verkade helt övertygad om att det var rätt att fly, och om det är någon som är hopplöst förälskad här så är det ju tyvärr Sawyer för Kate är inte den personen som faktiskt har känslor. Hon är bra på att låtsas men i själva verket utnyttjar hon allt och alla för att få som hon vill. Där har vi en bitch man inte kan lita på.
Plus att Jack och Kate hade ju ett jättefint moment! Varför är författarna så emot Jack/Kate?
Det tror jag är min favorit del med SGA egentligen jag bryr mig inte ett dugg om deras förhållanden, så länge de inte har några.
Har måste man engagera sig så mycket och bli upprörd.
Annars så är jag ganska förtjust han den söta nörden som landade där på ön... Daniel hette han va? ;p Han är gullig iaf.
Det var något mer... Lockes resonerande för varför de inte kunde skjuta Ben gillade jag. Jag gillar Locke. Jag gillar Locke jättemycket faktiskt. Och jag gillar att så fort Locke nämnde spionen så ställde sig Sayid plötsligt på Lockes sida emot Ben! ;p Och han sålde tydligen sin själ. Om han nu verkligen liutar på Ben dvs, det verkade inte precis som att han verkligen gillade det han var tvungen att göra för honom. :/
Hum... Jag blev lurad när jag fick syn på Hurley i garderoben. Mest för att jag visste att han var Oceanic six och jag undrade hur det kom sig. Men det var så mycket bättre att ha honom som vete för en fälla. Jag älskar Hurley! Han har verkligen växt! Som person, missförstå mig inte. XP
Men men... Jag börjar att lugna ned mig lite nu tror jag. Jag är kär i den här serien igen, vilket är både fantastiska och en härlig känsla men samtidigt så känns det fel och konstigt och ja, så otroligt förvånande och förvirrande.
För att citera Ell så känns det som att världen har vänts upp och ned.
Upplagd av Trams kl. 22:42 2 kommentarer
tisdag, februari 26, 2008
"Did you just kill that bunny?"
Etiketter: böcker, depp, framtiden, klagar, skriva, trött, ångest
I morse vaknade jag och ville skriva en orgy/foursome/fyrkan(kvadrat XP). Men Ell var inte intresserad av att läsa det så jag kommer inte att skriva det.
Annars har det bästa med de här två dagarna varit att både mamma och pappa är sjuka och ligger hemma så jag har tagit bilen till skolan! ;p Vilket är totalt onödigt eftersom det är sjukt nära och värmen inne i bilen hinner knappt komma igång på den lilla biten så man fryser ändå lite. Men det går fortare. ;p Jag blir van vid att ha en egen bil. Men jag vill inte ha en egen bil egentligen. XP Men ändå, sen så körde jag ned på stan idag och det känns så vuxet att göra såna saker. ;p Sen så hade jag beslutsångest i en timme eller så på akademibokhandeln. Det är ett dåligt utbud av böcker i år på rean. XP
I morgon ska jag ha en intervju! Jag är livrädd och jättenervös! >_<
Men ja, jag hade faktiskt något jag ville prata om, faktiskt två saker men jag har glömt vad det ena var. XP
Men ja, jag tänkte prata lite om det jag hade ångest över i måndags förra veckan. På fredag ska vi på föreläsningar om högskola osv. Inget som verkade så där överdrivet intressant. Idag så var jag och hämtade anmälningskatalogen för programen som startar till hösten och lyssnade på Emelie som pratade om hur hon längtade till hösten och om alla hennes planer och jag orkar inte med så mycket mer! >_< Mina föräldrar och mormor och morfar förväntar sig att jag ska söka till hösten. De har sagt att jag måste söka till hösten. Visst, självklart. Vad ska jag söka? Kan ni inte ta och bestämma det också? För vad fan ger det att söka om man inte vet vad man vill? Jag kan lika gärna slå upp den där katalogen och peka på något för så lite vet jag om vad jag vill! Och det är det som är så jävla jobbigt. Ingen jävel fattar ju att mina problem inte löses av att jag söker till något nu i höst! Mina problem går ut på att jag inte vet vad jag vill, mina föräldrar beter sig som att allt kommer att lösa sig bara jag söker till hösten. Men det gör ju inte det! Är det bara jag som ser hur ologiskt allt är? Allvarligt. Jag vet inte vad jag vill och har alltså inget jag vill läsa, så om det inte finns en kurs för folk som inte vill läsa något men som måste och inte vet vad de vill, ja då kan jag söka till något. Men som det är nu så är det fan helt jävla meningslöst. Folk som säger "det ordnar sig" så fort jag får panik för att jag inte vet vad jag ska göra och sen i samma andetag säger "bara du söker något till hösten" borde förbjudas från att prata med mig!
Och vad är folks problem med att konstant fråga mig vad jag ska göra i höst?! Vad är det för fel på att börja en konversation med "Hej, hur mår du då?" Måste de börja med att fråga vad jag ska göra? Jag har ångest, så jävla mycket ångest över att jag inte vet för det skrämmer livet ur mig att inte veta något. Att inte ha en plan. Jag vill veta vad jag ska göra md mitt liv, jag orkar inte att inte veta! Jag måste veta allt! Jag är ett kontroll freak, att inte ha koll ens på min egen framtid är så jävla jobbigt!
Jag vill inte fastna här! Jag vill inte vara arbetslös jag vill ha pengar och jag vill resa och se världen. Det är de krav jag har. Det hjälper mig inte ett jävla dugg!
Jag är trött. Jag orkar inte mer.
Upplagd av Trams kl. 19:08 2 kommentarer
måndag, februari 25, 2008
"They were misleading ones"
Etiketter: random
Såå, var börja... Jag är nitton! Gud jag glömde nästan bort det. Eller ja, jag glömde bort det. Jag hade precis vant mig vid att säga att jag var arton. Ska jag börja svamla om att jag är nitton nu? Jag kommer att säga fel jag lovar! XP Men jag fyllde år igår och fick tårta och presenter och det var trevligt. ^^ Och jag fick massor av godis som jag har svårt att hålla mig ifrån att äta av. XP
Annars så... Började prata med Emzz. Verkligen pratade ut. Eller vi pratar inte direkt face to face utan skriver sjukt långa dokument med allt som vi måste prata igenom Vilkt var sjukt svårt att ta sig mod till att göra och enda anledningen till att jag kunde göra det var väl för att Ell och Chriss sitter och säger åt mig att vara en man och bara göra det. Så vi pratar ut som saker. OCh hon har förklarat en hel del och även om det fortfarande känns lite stelt och jobbigt att tänka på det så har hon bett om ursäkt och hon låter så uppriktigt ledsen att jag inte kan låta bli att säga att vi kan fortsätta prata och ja, kanske träffas någon dag. Bara hon och jag. Jag är inte redo att träffa Anna. Vi borde konfrontera henne men det känns meningslöst för antingen så är hon en manipulerande bitch eller så vet hon inte vad hon har gjort, vilket varken jag eller Emzz skulle vara förvånade över för hon har alltid levt i en annan värld än oss. MEn jag vill nog försöka skaffa tillbaka kontakten med Emzz vi har alltid klaffat och utan Anna tror jag att vi skulle kunna klara oss bättre. För då slipper jag vara det där tredje hjulet som måste rycka in när Anna och Emzz börjar tjafsa med varandra. Vi får nog testa oss fram helt enkelt till att börja med.
Hum hum... Onsdag kommer att bli en väldigt stressig dag, men vi behöver inte gå till själva skolan. Enda dagarna vi behöver gå dit nu resten av veckan är i morgon och på torsdag och torsdag är ju som ni redan vet min favorit dag då jag inte ens klagar på att jag måste gå till skolan för att ha en lektion. Men ja, det känns otroligt skönt att ha lov nästa vecka plus att jag åker till Ell vilket är bäst för jag saknar henne och vill träffas typ nu på en gång egentligen.
Nåja, ska nog logga ut igen och typ spela mer Pokemon som är min nya besatthet nu. ;p Och se till att ställa in videon. Har iaf inte tid att skriva just idag. Ska se om jag kan ta mig tid att göra det i morgon om jag inte är upptagen med att ha panik inför intervjun jag ska hålla på onsdag. XP
Upplagd av Trams kl. 21:57 0 kommentarer
fredag, februari 22, 2008
"Och få med några post-its också."
Etiketter: fanfic, lat, MAT-gänget, skriva
Jag kan tydligen aldrig låta bli att skriva något som Ell säger åt mig att skriva. Jag tror att jag gillar utmaningen. Typ. Nåja, hon ville ha Angelina som gömmer sig i en väska och gärna post-its med också. Och eftersom jag är för lat för att öppna ett Word fönster skrev jag det i anteckningar och publicerar det här i stället. Jag är väldigt, väldigt lat. XP Alla stavfel beror på att anteckningar inte rättar stavfel. XP
- Angel har du packat? Marielle kom in i ravenclaw tjejernas sovsal och fick syn på sin vän som låg på sängen och var upptagen med att spela Pokemon. Någon väska syntes inte till någonstans.
- Angelina! Utbrast Marielle upprört.
- Uh, va? sa Angel som tydligen inte märkt att Marielle kommit in i rummet.
- Du skulle ju packa! Vi ska åka om en timme! sa Marielle.
- Men jag orkar inte! klagade Angelina. Marielle gav henne en befallande death glare.
- Packa nu!
Marielle satt nu på Anglinas säng och spelade Pokemon och övervakade Angelinas packande. Det gick långsamt. Hon hade släpat fram en väska och hade fått ned en tröja eller två.
- Jag hatar att packa!
- Packa!
- Jag vill inte! protesterade hon och kröp ned i sin väska. Marielle såg förvånat på sin vän.
- Vad gör du?
- Jag lägger mig i väskan så kan du släpa med mig, sa Angelina.
Nu är du fånig. Tror du verkligen att jag skulle göra det? sa Marielle och death glarade väskan eftersom hon inte kunde se Angelina. En blå post-it fladdrade ut från väskan och Marielle tog upp den. "Du är dum" stod det på den. Marielle suckade.
- Skärp dig nu Angel! En ny post-it dök upp. Marielle tog upp den också och läste: "Nä"
- Moget Angel! Väldigt moget, sa Marielle väldigt, väldigt ironiskt och gick iväg för att ringa ett telefonsamtal.
Tio minuter senare dök Indy upp i rummet.
- Hjälp till att övertyga henne om att hon inte kan gömma sig i väskan, krävde Marielle. Indy såg roat på henne och gick fram till väskan.
- Du Angie, en väska är inte det smartaste stället att gömma sig på. Du borde hitta något annat ställe. Marielle såg chockad ut först innan hon death-glarade Indys rygg eftersom han stod vänd ifrån henne. Hon var övertygad om att hon såg ryggraden rycka till lite av skräck.
- Säger du det?
- Ja, vad sägs om, han böjde sig närmare väskan och viskade något som Marielle inte kunde uppfatta.
- Ja, självklart! Utbrast Angelina och hoppade upp från väskan och försvann ut från rummet.
- Vad fan Indy! utbrast Marielle och satte av efter sin så kallade kompis. Hon skulle aldrig be Indy om hjälp igen.
Slut
Upplagd av Trams kl. 23:09 2 kommentarer
"I love you too"
Etiketter: framtiden, random, sga, skriva, svammel, tv
ATLANTIS! Åååh, yay! ^^
Jag har sett fram emot det här avsnittet, jag menar ett avsnitt där Rodneys syrra är med igen kan ju inte vara annat än bra. Även om jag först tyckte att det inte riktigt höll samma kvalite som McKay & Mrs. Miller. Men det var bra! Åh, så bra!
Ronon på jorden! I vanliga kläder! Vilket såg helt bisart ut! Och varför var han och Sheppard tvugna att se så uppklädda ut samtidigt som Rodney sprang omkring i riktigt slappa kläder. Som förövrigt inte såg allt för hemska ut (seriöst jag har mina tvivel på hans klädsmak ibland). Men Ehm, Ronon i de där kläderna såg skumt ut, Sheppard däremot såg väldigt bra ut. ;p Men ändå.
Rodney och hans syster är så olika varandra. Hon litar på folk och tror faktiskt gott om dem undertiden som Rodney är övertygad om att alla kommer att svika honom förr eller senare. Jag är så mycket mer lik Rodney än Jeannie. XP
Men ehm... Det enda jag egentligen känner att jag har något att säga om är slutet för ååh, Rodneys skuldkänslor och att vara beredd att offra sig för att rädda sin syster! Det faktum att han faktiskt var uppriktig, att han kunde göra det för henne! Gud! Och Sheppard. Sheppard... Jag vet inte vad jag ska säga om honom, han gav wraithen en människa för att han inte kunde offra Rodney. För att han visste vem som var den skyldiga den här gången och att även om Rodney hade en del i att utveckla allt så var det Wallace som var skyldig. Och Åååh, jag vet inte vad jag ska säga. Jag är emot dödsstraff! Jag gillade det här avsnittet. Jag tror att det är det enda jag kan säga. Jag gillade slutet, jag gillade att de var allvarliga och faktiskt pratade om saken, på ett väldigt killigt sätt då man undviker alla saker som inte har med känslor att göra, och sen när de gick därifrån så skämtade de för det är hur de lättar upp stämningen och jag gillar dem när de faktiskt kommer överens. Men jag tror aldrig det är någon som förstår mig när jag blir överlycklig över saker som killar som är bästa kompisar och det märks utan att de visar det öppet. Jag kan inte ens beskriva det själv. Jag skulle inte ens ta upp det. Anyway jag gillade avsnittet. Jag älskar Atlantis. Det är min älskling. <3
Annars så... Fredagar är nog min uppdateringsdag när jag skriver ned allt som hänt under veckan... XP
Igår var jag in med klänningen till sömmerskan som sa att den skulle bli för svår att sy in så mamma bestämde då att jag ska få en uppsydd klänning i stället! :D Så även om jag blev tvungen att lämna igen den supersnygga klänningen så överlever jag. ;p
Sen så såg jag sex avsnitt av Tru Calling också och har två kvar på första säsongen och sen... Jag vet inte hur många det är sen. Jag tror att jag har åtta kvar sammanlagt ellet nåt. ;p Men det är bra och jag kommer att hinna innan sportlovet och sen ska jag börja med SatC. ^^ Tror jag... Jag har säsong åtta av vänner som jag inte sett igenom som nog går snabbare så jag kanske tar den först och gör bort det. ;p
Min kompis tog körkortet igår är väldigt glad för henns skull för hon jobbade lika länge som jag med det. ^^
Men hon har officiellt världens sämsta minne för hon kom inte på att hon kanske borde säga något förens lunchtid idag. XP
Ell och Chriss har gett mig fantastiska ideer om framtiden idag. De är bäst. Jag tycker om dem. ^^
Vi ska på utbildningsmässa nästa vecka som tydligen bara är en massa föreläsningar varav mer än hälften vill jag inte gå på och de jag vill gå på krockar med varandra. XP
Men vår nya syo som började för någon månad sen ska iaf komma och prata med oss nästa vecka. Det är så trevligt när människor kommer in och presenterar sig, kunde hon inte ha gjort det direkt så att vi kanske fått reda på att vi fått en ny syo?
Varför har jag alltid en massa jag ska skriva men så fort jag sätter mig så försvinner allt ur mitt huvud? Det stör mig. Det känns som om jag missar saker och tydligen är inte det bra för då börjar jag gå runt och tro att jag sagt saker som det sen visar sig att jag inte alls sagt. Folk tycker att det är upprörande.
Och jag ska tydligen se James Blunt med Ell sen i vår. ^^
Jag har kommit fram till att jag inte kan skriva annat än bögporr. Vilket stör mig grymt mycket. >_< Vad är det för fel på mig?
En annan grej som irriterar mig är att trean visar filmer som gått på sexan men sexan vägrar visa en viss film som jag vet har gått på trean! Och jag vill se den filmen inte för att den verkar bra utan för att Joe Flannigan är med! Men näää, sexan visar bara om samma filmer som de redan har visat en gång. De är dryga. XP
Plus att de borde verkligen visa fler David Hewlett filmer, just nu skulle jag tom bli tacksam om de visade Boa Vs. Python trots att det verkar vara den värsta b-filmen ever och handlar om ormar. Men seriöst, Hewlett!
Förövrigt tittade jag på bilder på honom och insåg att jag nog måste se om Tao of Rodney bara för att han sitter i stolen där och stolen är fantastisk och alla är så jävligt snygga i den att det är sjukt! De kan få göra ett avsnitt där alla snygga killar turas om att sitta i stolen. Kavan borde testa den. Han skulle nog se bra ut. Jävligt snygg med andra ord, speciellt om han bara har t-shirt och den jävligt snygga tatueringen han har på armen syns...
En annan sak jag kommit fram till efter att ha tittat på bilder på Joe och David är att Joe och skägg = funkar inte alls!
David och skägg = helt okej. Kanske inte så snyggt, men ja, det ser inte dåligt ut. Vilket är skumt för det är inte min vanliga reaktion på skägg. Det brukar oftare vara samma reaktion som på Flannigans ansiktsbehåring. XP
Måste komma på något mer att svamla om nu så att jag inte behöver gå tillbaka till skrivandet eftersom det går trögt och dåligt. Igår var jag megaproduktiv. Idag inte så värst. Det går i perioder. Jag har skumma väldigt korta perioder. XP
Om jag håller ut tillräckligt länge med det här kommer min bror snart att ringa och be om skjuts hem så då måste jag ändå sluta skriva. ;p
Det stör mig att det inte finns några snygga killar i Painkiller Jane. Det stör mig också att de köper in Bionic Woman som verkar skum och dessutom har premiär på en söndag enligt deras datum. Men det är en sci-fi serie så det är jätteskumt att de skulle visa den på en söndag.
Annars så är jag grymt less på att se om samma Scrubs avsnitt om och om igen. Kan de inte skärpa sig snart och visa nästa säsong i stället?! >_<
Näää... Nu ska jag ge mig med det här. Det är nog tillräckligt långt och svamligt. ;p
Upplagd av Trams kl. 22:39 0 kommentarer
torsdag, februari 21, 2008
Insikt
Etiketter: random, skola, skriva
Jag borde passa på att skriva i stället för att läsa fanfiction med tanke på att jag i stort sett inte haft något skolarbete att göra hemma på en evighet. Det mesta små grejer hinner jag klart i skolan och de stora grejerna är stora och utdragna. Jag har inte gjort skolarbete på hela den här veckan! Jag har läst fanfics i stället när jag borde skriva eller se Tru Calling. Jag är dålig. DÅLIG!
Så, jag har gjort en lista på sakerna i min WIP mapp och låter er bestämma vad jag ska skriva klart först. ;p (ha i åtanke att det här inte är allt i den mappen utan bara det jag känner borde bli klart)
1. Redigera/skriva klart del ett av Nano berättelsen.2. Skriva klart den där alla glömmer bort vem Trams är. 3. Skriva klart den där Kehlan charmar döden.
4. Berättelse som skull bli romantisk och fin med Trams och Adde men som bara vill bli fånig och gullig. Eller bara fånig. XP
5. Mobil berättelser. Dels SG-1 saken som jag nästan glömt och dels Lost grejen.
6. Skriva klart omskrivningen av Efter regn kommer solsken.
7. Uppföljaren till Värsta schalgern. (Den där man får reda på mer om hur MAT-gänget träffades och där Adde och Sidde är kläddesigners/stylister)
8. Den där Trams är Addes slav.
Jag tror att det är det... Sen har vi sakerna jag vill börja på.
1. Kehlan och Avérans första gång.
2. Uppföljarna till Nano
3. Arn-slash... Kanske.
Nåja, men ni får bara välja mellan de sju som är påbörjade. Och snälla välj något så att jag kan börja jobba mig igenom listan. XP
Och nu ska jag snart iväg till sömmerska. Snälla! Låt det gå att sy in den! Jag dör annars!
Uppdatering: Nu multi-taskar jag och ser Tru samtidigt som jag sitter vid datorn. Effektivt för att verkligen vill se igenom den här serien men jag avskyr de två karaktärerna som introducerats nu. Jag vill att de ska dö! DÖ! DÖ! Men näää, bitchen var tvungen att be om hjälp. Det går inte att önska att folk dör i ern serie där huvudpersonen räddar folk från att dö! >_<
Uppdatering 2: Jag är så bra och produktiv ikväll! Jag har skrivit klart två fics! OCh uppdaterade listan med en som jag glömde bort. XP
Upplagd av Trams kl. 09:31 2 kommentarer
onsdag, februari 20, 2008
"Who are we to argue with taller ghost Walt?"
Etiketter: lost
Jag vet inte. Seriöst. Jag satt hela avsnittet och försökte bestämma mig för om jag gillade det eller ej. Jag tror inte att jag kommit fram till något. Annat än att, det var intressant om än förvirrande. Det var ändå ett sånt avsnitt där de förvirrande sakerna ändå fick en någorlunda hyfsad förklaring. Även om jag inte tror ett dugg på att deras enda uppdrag var att få tag på Ben. Grejen med Ben är att han framstår som hjärnan bakom allt men han är väl inte det? Gud jag minns så lite av tredje säsongen och hans avsnitt. Men jag är ganska säker på att han inte var den där personen som startade hela det där märkliga upproret mot människorna som först levde där. Dessutom så är det helt fel människor som de sänder dit, skulle inte en militär operation vara det enda rätta? Varför sända dit forskare till en potentiellt farlig ö, när de också lär veta att Ben kommer att göra motstånd? It doesn't make sense! Så nä, det kan inte vara hela förklaringen.
Sawyer var, förutom vid nämnadet av Kate, Sawyer. Vilket jag gillade. Det märks att Locke känner honom jävligt bra och vet exakt vilka knappar han ska trycka på för att få honom dit han vill.
Och min beundran för Locke är fan helt jävla otrolig! Jag ska börja skriva hejjarramsor tillägnade till honom och hans grupp som ska gå ut på att han är bäst och Jack är en mes som är sämst. ;p
Annars så är jag besviken på Sayid. Why?! Why?! I don't get it! Antingen så har författarna en väldigt bra anledning för att få honom att ta det beslutet, eller så ville de helt enkelt ha honom på den sisdan för handlingens skull och placerade honom där. Vilket är sämst. Jag måste tänka igenom det här noga... Och jag måste nog se om första avsnittet också för att se hans reaktion på hela "It isn't Penny's boat" grejen. Och då kommer vi till Desmond.
Dessie, Dessie, Var fan var du?! Iom att han inte var med i hela avsnittet har jag kommit fram till två teorier, eller den ena är Chriss. Den går ut på att han var så ledsen över att Sayid inte var med att han satt och runkade i skogen hela avsnittet.
Den andra, jobbiga teorin går ut på att han inte gick med Locke. Detta eftersom det är mycket enklare för författarna att förklara det med att han stannade på stranden eftersom han inte syntes till i gruppen och grejen är att han förmodligen skulle ha synts till i Lockes grupp, för de enda man inte ser riktigt är ju alla statister, regular skådisarna ser man ju. Men den här teorin tycker jag inte om för den håller verkligen inte ihop (vilket var min engelska lärares översättning på doesn't make sense. Jag tycker att han är korkad för det passar inte alls in i alla sammanhang). Så eh, jag hoppas på Chriss teori. :p
Men jao, på det stora hela så var det ett relativt bra avsnitt, det var inte samma sak som förra veckan men då vart man ju galen. Men det håller ändå mycket högre klass än tredje säsongen så jag klagar inte.
Upplagd av Trams kl. 22:10 0 kommentarer
"Happy? There’s actually a chance we might actually make it through this thing. I’m ecstatic. I’m going to do a little-"
Etiketter: glad, random, skola, svammel, träna
Idag har varit en bra dag. Jag borde int säga det redan eftrsom dagen inte är över och så, men det är vad jag har tänkt hela eftermiddagen så... Det är nog kört i vilket fall som helst. XP
Visst jag var tvungen att kliva upp och gå till skolan men religionslektionen gick ganska snabbt och sen slutade jag eftrsom vår lärare för sista timmen (som är efter ett långt hål på ett par timmar då vi egentligen har PA tid men vi ska börja jobba med det igen efter lovet. Ser inte fram emot) plus att det vi gör nu ska vi ändå fixa hemma typ.
Så jag slutade och gick ned på stan med Vickan eftersom vi båda lyckats boka in oss på olika saker en timme efter att lektionen slutade vilket är skumt av oss att göra eftersom det knappast tar en timme att ta sig ned till stan. Plus att vi kom ned halv tio vilket innebar att bara Hemköp hade öppet. Men men, köpte en kanelbulle som var god, sen snurrade vi runt lite på stan tills jag skulle till optikern och hon skulle iväg till sin körlektion (såg förövrigt ett par jättesnygga stövlar som jag vill ha typ).
Efter optikern, som gick relativt bra ändå, ska dit igen nästa tisdag för vad jag tror är en sista koll för den här gången eller iaf tills jag faktiskt har ett par bra linser. Nåja, när jag var klar där promenerade jag hem och det var soligt och varmt och kändes som vår, typ mars-april (mars-april i norrland för att klargöra saken, så ja mer april kanske definitivt inte februari väder), så det var jätteskönt och jag gick där och lyssnade på Savage Garden som gör mig glad av någon helt outgrundlig anledning och sen kom jag hem och lagade lunch, som jag åt framför gårdagens Supernatural avsnitt som var hysteriskt. På ett roligt sätt. ;p
Sen spenderade jag ett par timmar med att prata med Macca och Q på msn. De är galna om ni inte visst det eller hade lyckats glömma bort det. Och nu har jag ätit fil eftersom jag kommit fram till att jag inte kan äta middag innan jag tränar och dräför inte längre kan laga mat på onsdagar. Fast I sort of like it så jag kanske kan säga att jag kan byta till tisdagar i stället. Hur som helst så lagade mamma mat i morse som hon skulle ha till lunch och sa att jag kunde ta resten till middag efter att jag tränat och med tanke på hur grymt gott det luktade så ser jag fram emot det.
De ska förövrigt bort ikväll, de som i "mina föräldrar" då. Men de trodde att de skulle komma hem vid nio, eller de sa att jag skulle komma och hämta dem nio så jag missar början av Lost och jag kan inte missa början och sen bara hoppa in i det så jag måste komma ihåg att ställa in videon så att jag kan se det antingen i morgon eller ikväll. Borde se det ikväll eftersom jag inte har min långa förmiddag i morgon då jag ska ta klänningen till sömmerska runt tio för att hinna det innan jag ska vara på skolan tolv. Men ehm, så förutom att jag missar Lost och inte kan sitta och sms:a med Ell om allt som händer så känns det här ändå som en bättre dag. Jag har känt mig glad och mycket piggare vilket märks i hela kroppen så jag ser fram emot att träna. För jag kan inte träna när jag mår skit egentligen. Men ja... Lite bättre idag. Ganska säkert på att det är tillfälligt men men, lite ska man väl få vara glad över. :p
Upplagd av Trams kl. 17:04 0 kommentarer
tisdag, februari 19, 2008
"Oh, thank you. Thanks for the encouragement. Way to help out."
Etiketter: depp, stress, trött, ångest
Jag tror att jag kommit förbi det apatiska (åtminstone tillfälligt) nu gråter jag i stället. >_< Seriöst det här är som nian som var en emotionell berg och dalbana med konstant ångest. Idag när jag kom hem från skolan, vilket var bara några minuter sen var jag så sjukt hungrig att jag trodde att jag skulle dö, det kändes som när jag inte fick äta på hela dagen och sen fick reda på att jag fortfarande inte skulle få äta eftersom det fanns en risk att jag skulle bli tvungen att få blindtarmen bortopererad. Så jobbigt hungrig var jag. Vilket jag aldrig är när jag kommer hem från skolan! Visst jag kan vara lite så där små sugen (jag har ju förmodligen inte ätit någon lunch så det är logiskt) men det brukar räcka med en banan eller sätta sig vid datorn och glömma bort det tills jag får middag. Men det var verkligen förjävligt idag! Och jag kunde för mitt liv inte komma på något att äta och allt bara blev värre tills jag började gråta och var stressad och upprörd tills jag fick tag på mat och kunde sätta mig ner och försöka hämta mig. Vilket jag lyckades med. Relativt snabbt inte som igår kväll. >_<
Jag la mig tio igår för att somna då eftersom jag skulle upp tidigt idag. Så ligger jag där och kastar mig fram och tillbaka i sängen och försöker sluta tänka så att jag kan börja somna (in). När jag plötsligt drabbas av sjuk ångest attack som får mig att börja gråta som fan och sen är inkapabel att ens tänka på något annat än jävligt negativa saker i 40 minuter. Och när jag hämtat mig från gråtandet var jag ju tvungen att hämta mig från allt annat och lugna ned mig så jag somnade nog inte förens efter elva ändå. Men det var verkligen jobbigt, för jag kunde verkligen inte sluta gråta och inte sluta att tänka heller för den delen så det blev bara värre och värre. :/ Men jag tror att jag för tillfället lyckats att tränga undan allt det där igen och kan fungera som en vettig människa. Hoppas jag iaf. Jag längtar tills jag åker till Stockholm. Jag behöver verkligen komma bort från det här nu på en gång innan jag får ett nervsammanbrott inför folk. Vilket jag hatar eftersom jag inte tycker om att gråta inför människor. >_<
Nu ska jag försöka övertala mig själv att gå på en promenad trots att jag fryser innomhus och kommer att frysa ännu mer om jag går ut. Men gör jag inte det kommer jag att bli rastlös och galen i kväll i stället. Plus att jag vill ut medans det fortfarande är ljust ute.
Upplagd av Trams kl. 15:57 1 kommentarer
måndag, februari 18, 2008
"... and they were flying"
Etiketter: skola, skriva, ångest
Jag behöver något att skriva. Jag vill inte skriva. Men låt mig förklara hur min hjärna fungerar, jag har för det mesta ett tiotal dagdrömmar som innefattar mig själv, sedan har vi berättelse drömmarna som kanske kanske inte kommer att skrivas oftast lutar det åt inte eftersom jag gillar att ha dem i huvudet och spela upp dem om och om igen. Sen har vi de stora grejerna som Nano som jag vet att jag ska skriva och galaxen grejen som bott i mitt huvud i fem år snart tror jag och som jag löst. Nästan. Den är detaljer från att lösas och jag är så imponerad mig själv över att jag ska skriva klart den dock inte ett dugg lik orginalet men den jäveln ska bli klar. Men hur som helst de här vet jag att jag inte kommer att skriva klart. Sen så har vi de här små korta sakerna som dyker upp emellanåt och stör, Kehlan och Avéran saken som jag skrev i lördags var en av dem. Nu är den färdigskriven och plötsligt är mitt huvud tomt. Jag har inget att tänka på. Inget att planera, inget att långsamt skriva klart i huvudet (jag måste tillägga att jag främst tänker i ord och därför verkligen skriver de här sakerna i huvudet. Förstår inte hur folk på fullaste allvar kan tänka enbart i bilder. Majoriteten av mina tankar är helt klart i ord) och sen skriva om flera gånger innan jag en dag tar mig tid och faktiskt sätter mig ner och skriver den om jag inte bara glömmer bort den. Och jag har inget av det där just nu! Ingenting av alla de här grejerna jag räknade upp finns i mitt huvud (förutom typ dagdrömmar då, min favorit just nu är den där jag faktiskt har flyttat hemifrån och allt gick bra). Men jag har ingenting i mitt huvud just nu, ingenting! Inte ens Nano sakerna gör mig på bättre humör. Jag saknar Avéran och Kehlan saken, och ändå så tog den inte upp mest plats. Men jag vill ha tillbaka den i mitt huvud så att jag har något att tänka på! Det har varit tomt sen i lördags! Det känns som när november är över och man klarat av Nano faktiskt. Det är konstigt tomt och tyst i mitt huvud. :/
Annars så vågar jag inte kolla min mail för tillfället eftersom jag skickade ett mail till en typ om att jag behöve en intervju för mitt skolarbete men jag vet fortfarande inte vad intervjun eller arbetet ska handla om riktigt så jag vill ju egentligen inte boka in en tid för en intervju men efter en massa lektioner då jag inte gjort nåt kändes det som om jag borde göra något konstruktivt. Så jag skickade ett mail och är nu rädd för att kolla min mail ifall jag har fått ett svar. >_< Jag känner mig fånig men så fort jag börjar tänka på att kolla så blir jag livrädd och försöker komma på något annat att göra. Gud vad jag hatar mig själv ibland. >_<
Upplagd av Trams kl. 21:17 2 kommentarer
söndag, februari 17, 2008
“That was easy, well actually, it was spectacularly difficult"
Etiketter: böcker, depp, random, skriva
Känner mig fortfarande nere typ. Jag vet int. Jag hatar när jag blir så här. Allt blir så meningslöst och jag känner mig typ apatisk i det att jag inte känner något i stort sett, saker händer och jag reagerar knappt och kan inte engagera mig. Det enda bra var att skriva igår. Det var jätteroligt och jag gillade verkligen berättelsen. Jag har gillat den sen jag kom på den men inte tagit mig tid tidigare för att skriva ned den och igår beslutade jag mig äntligen för att göra det och jag skrev hela på en hel dag och det kändes så bra och jag blv glad av det trots att det borde vara misär misär. Men jag blev nljd och glad av den trots att en del saker inte blev som de var tänkta men funkade och vart nästan bättre plus att jag lyckades få ned saker som lät fantastiskt i mitt huvud opch som faktiskt funkade i skrift också. Det var nog bäst, att äntligen tycka att något blev lika bra som i mitt huvud det kändes väldigt väldigt bra. Egentligen så fanns det en hel bakgrundshistoria där man fick reda på hur Avve och Kehlan träffades och allt sånt och den tror jag tog upp hela Kehlans besatthet av humans och non-humans. Men jag tror att jag lyckades förmedla den delen riktigt bra ändå så det behövdes inte skrivas.
Hur som helst, jag är nöjd och det känns bra. ^^
Läste förövrigt ut King boken idag. Den var bra. Inte någon av de bästa men helt klart bättre än de som jag läst och glömt bort. Den här kanske jag kan minnas lite längre. Man vande sig och började nästan gilla karaktärerna dessutom om man bortser från huvudpersonen som jag inte orkade med riktigt. Och jag är lite besviken på slutet. Här har man läst och läst och längtat till slutet och då önskar man att det var mer. Lite till i alla fall. Nåja, jag har i alla fall läst ut en bok och nästa bok på listan är SGA boken jag fick av Chriss i julklapp. :p
Jag vet dock inte riktigt vad jag ska göra nu... Typ leta rätt på en bakgrundsbild till datorn är det mest vettiga och konstruktiva jag kan komma på... XP Jag vill nog ha något med Lost... Jag längtar till på onsdag. Det var länge sen man kände så...
Nåja, har inget mer att säga egentligen.
Upplagd av Trams kl. 15:20 0 kommentarer
fredag, februari 15, 2008
“Allow me to make a prediction. This will be a complete waste of time.”
Etiketter: ångest
Normalt sett brukar jag prata om dagens SGA avsnitt på fredagar. Men desvärre måste det ta ett litet uppehåll eftersom jag har saker att säga men för tillfället inte är kapabel att säga det eftersom jag drabbats ångest och känner mig allmänt nere och det vetefan vad det beror på. Blargh! Jag mår inte bra just nu bara och vet inte vad jag ska göra åt det sååå... Blargh! Jag återvänder i morgon om jag bestämmer mig för att typ se reprisen eller mot förmodan minns det jag hade att säga. God natt.
Upplagd av Trams kl. 22:11 0 kommentarer
torsdag, februari 14, 2008
"We’ve been searching for hours."
Etiketter: framtiden, skola, ångest
Blargh! Jag sitter med en hög... Jag sitter begravd under ett berg av kataloger till olika högskolor och vet inte vad jag ska ta mig till. För 1. Jag vet inte vad jag vill bli. 2. Jag vet inte om jag ska söka till ett program eller bara kurser. 3. Jag vet inte var jag vill läsa. 4. Allt är kopmlicerat och har konstiga poängsystem som inte säger mig något. Och katalogerna om utlandsstudier skrämmer mig med sin komplikation gällande typ allt men då speciellt gällande pengar och det faktum att det kostar flera miljoner att studera utomlands! (Jag överdriver lite, det kostar bara runt 100 000 kronor eller mer. XP). Jag känner mig så otroligt jag vet inte, uppgiven inför det här. Jag fattar inget och jag har ingen aning om vad jag ska göra ändå så det spelar ingen roll. Varför verkar allt så komplicerat för? Och varför kan jag inte komma på något? Ochn var vill jag studera någonstans? Vad vill jag läsa? Vad vill jag göra?!
Uppdatering: Ell, du ska gå in på den här sidan. Jag har inte kollat upp allt än men den verkar förvånansvärt lovande.
Uppdatering 2: Glöm att jag sa något. Det visade sig vara svindyrt. Hur många 18 åringar har egentligen tillgång till 19 000 kronor? >_<
Upplagd av Trams kl. 14:50 0 kommentarer
onsdag, februari 13, 2008
"I'm dead. But I'm here"
ÅH GUD! ÅH GUD!! LOST!! Gud! I'm in love all over again! Shit! Jag älskade det här avsnittet! Seriöst, jag hade läst recensioner som hyllade det, men inget hade kunnat förbereda mig på det här. Jag vart kär i stort sett från början. Hurley var verkligen helt fantastisk i det här avsnittet. Helt jävla amazing! Hans karaktär är och förblir den enda som jag alltid älskat, och nu mer än tidigare. Gud! Och att han ville göra kanonkula och Bernard som sa att han skulle göra det. OCh åååh...
Och sen när han fick reda på att Charlie dött... Jag håller med hon som sa att för första gången sen Boone dog så fick man verkligen se allas reaktioner på det. Hurleys bästa kompis dog. Det är så... Och Sawyer, Sawyer som vill få honom att prata för Sawyer kan vara omtänksam och han har nog lite respekt för just Hurley också. Och Sawyer var fantastisk i det här avsnittet, jag satt och skrek ut att jag älskar honom igen för att han äntligen ÄNTLIGEN är sig själv och säger att han gör det han alltid gör, överlever. Fan den mannen verkar äntligen vara på rätt spår! Kate och Jack har ett moment där i regnet och pratar om Charlie och fick mig att vilja se pilotavsnittet igen.
Hurley och Charlies konversation var helt underbar. Jag älskar dem. Och Charlie! Charlie!!! Han var så snygg och så underbar och så Charlie! Jag älskar honom jag saknar honom!
Faktum är att jag älskar alla karaktärerna igen! Fan de bara dök upp där i rutan och förförde mig igen! Hur lyckades de?! Visst Locke gillade jag nog i tredje säsongen om jag inte minns fel. Men jag gillade honom nu. OCh jag gillade Jack, i lagom mängd. Jag gillade flash forward Jack, även fast han då inte förstått att de måste tillbaka. Men han hade inte skägg! Och Hurley säger vad alla sagt sen säsongsfinalen "you would look wierd in a beard" För det är vad han gör! Men nu var han ren och fin och såg fräsch ut! ungefär som i den hemska reklamen som förföljt och skrämt mig ett tag nu... (mest för att jag såg den precis efter att ha hittat en reklam i en tidning med Josh Holloway).
Jag känner mig så överväldigad... Jag skulle inte ens se den här säsongen. Jag hatade tredje säsongen och första avsnittet av fjärde bara drog iväg med mig och var amazing. Jag förstår det inte. Det är helt, jag vet inte. Vi får nya frågor med det här avsnittet, men jag klagar inte ens på det. För de verkade bara trassla in sig i de gammla och nu får de nya fräscha frågor som de kan jobba med i stället. OCh allt känns nytt och bra och jag vet inte. Galet? Det är jag vet inte! Jag saknar ord! Fan vad jag blev pigg och vet inte vart jag ska ta vägen nu.
Visst det är farligt att bli så här upprymd, det kan vända nästa vecka och bli dåligt igen. Men jag tänker inte ens tänka på det. För just nu är jag så oerhört lycklig! :D
Desmond gör dessutom en alltid lycklig eftersom han inte vet hur man stänger en skjorta ordentligt. Jag älskar honom! ;p
Sayid hade inte så mycket kände jag... Men han såg snygg ut. :p
Och jag vet inte vad mer jag ska säga... För fan! Jag kommer inte att kunna leva utan den här serien nu alltså. Jag kommer att bli besatt och varje onsdag kommer jag att sitta framför TV:n och vara galen och skrika saker och göra konstiga ljud. Saker som bara varit reserverade för SGA tidigare. Men nu har det största hotet mot min kärlek kommit tillbaka och jag är lycklig. Och just nu har jag fan förtjänat att få vara lycklig. För jag har saknat att vara lycklig över Lost.
Upplagd av Trams kl. 22:22 2 kommentarer
"Oh yes, Mr Wizard we’re just going to snap our fingers-"
Etiketter: böcker, framtiden, klagar, lost, pengar, projektarbete, skola, stress, studenten, svammel, träna, tv
Jag kom hem tio idag och har inte gjort ett dugg. >_< Jag känner mig så lyckad. Inte.
Jag borde jobba med textk. uppgiften som jag hatar eftersom den är hemsk och kursen är hemsk. Vi ska vara klara med det i april, men det är så pass stor uppgift att vi kommer att behöva all tid. Speciellt om vi måste göra skoltidningen också. Vilket jag hoppas att vi slipper. Men det tror jag inte. Sen i April ska vi ned till Stockholm på reportageresa (16-18 tror jag att det blev ändrat till) och då måste vi hitta något att skriva om där nere också! >_< Fast jag hoppas att vi kan få jobba i grupp och att jag kan få jobba med Emelie och Vickan då i stället. För uppgiften vi har nu ska vi jobba ensamma med och jag förstår mig inte på den. Och är förmodligen inte ensam om det heller. På något sätt så tror jag att den går ut på att vi alla i klassen ska skriva en/ett artikel/reportage om något inom Världsklass 2015 (märkligt projekt i Övik som går ut på att stan ska vara jättebra 2015 eller nåt). Så vi fick ämnen, jag valde internationella utställningar och evenemang, vilket i grunden innebär att jag får skriva om Star Wars utställningen. Problemet är bara att jag inte vet vad det är tänkt att jag ska skriva om det plus att det inte finns någon information på internet så jag kan inte sätta mig in i det. och då vet jag ju verkligen inte vad jag ska ställa för frågor när jag lyckats ordna intervjuer med folk jag bara har namn på varken mejl eller telefon nummer. Woho för den otroliga hjälp vi får. >_<
Sååå less... Plus att någon gång innan maj måste vi väl vara klara med projektarbetet och jag tror att vår lärare har glömt oss och jag har knappt träffat typerna jag jobbar med på tre veckor eller nåt. Det känns som en evighet i alla fall. Så organisationen är nog inte på topp just nu.
Och nästa vecka är jobbig eftersom jag på tisdagen ska till sjukgymnasten, sen onsdag till optiker och på torsdag ska jag hinna med att åka till sömmerska och se om jag kan få klänningen insydd. Vilket inte är så jobbigt egentligen. FÖrutsatt att hon säger att visst kan den sys in så mycket som behövs (i klänningssökandet har jag plötsligt blivit jätteliten undertiden som allt annat inom kläder får mig att känna mig stor) för annars måste vi lämmna tillbaka klänningen och det vill jag inte för den är fin och jag orkar inte börja leta igen. >_<
Jag måste ringa frisören och säga att det kan ha blivit ett litet fel när jag bokade...
Och i morgon efter lektionen (man säger inte "skolan" när man har en lektion) ska jag nog promenera bort till stället där syon håller till (vi har förövrigt en ny som inte ens presenterat sig. Vi fick reda på det när vi stötte på den gammla nere på Arken) och leta efter såna här trevliga universitets och högskolekataloger som jag kan ta hem och bläddra igenom eftersom jag måste hitta något att söka så att mina föräldrar blir nöjda med mina ansträgningar för att komma in på något trots att jag inte vet vad jag vill bli. ÄR DET BARA JAG SOM INTE SER NÅGON LOGIK I DET DÄR?!
Jag har snart läst ut Cell. Typ hundra sidor kvar eller nåt. Jag är så grymt imponerad av mig själv att jag blir skrämd. En gång i tidejn läste man två böcker per vecka. Nu läser jag en på en månad ungefär, lite mer. >_< Och det där var en underdrift för jag började läsa den på juldagen. Fan vad dålig jag är. >_< Men jag ska skärpa mig jag har en lista på garderoben nu (bland alla post-its men eftersom det var tjugo böcker fick den ett helt papper i stället) där alla böcker i min bokhylla som är olästa står uppskrivna. Har jag nämnt att Koontz har dålig fantasi? De två böckerna av honom som jag har och ska läsa heter "Vakande ögon" och "Nattens ögon" visst är det kreativa namn? XP
Jag måste köpa Ells födelsedagspresent också... Fast jag har beslutsångest gällande den. Fast jag kan skjuta upp det ett tag till egentligen...
Jag vill förövrigt ha en tunn halsduk med lite rosa i... Bara lite. Men tillräckligt för att den ska matcha min jacka som jag inte kan ha en men som är jävligt cool och knallrosa... Jag är så kär i den! Vilket är tur för jag var tvungen att lova pappa att använda den för att få den...
Vad står det mer på mina post-its som kan vara värt att tas upp...
Naglar ja (ja, jag har en post-it där det står "skaffa snygga naglar" är det konstigt eller?), en av mina naglar gick sönder idag och jag är så less på att vissa av naglarna är långa och vissa korta och allmänt ojämna. Så jag klippte ned dem och de är nu jättekorta och det känns jättekonstigt att skriva, speciellt på mobilen. XP Men men, förhoppningsvis så ska de växa upp jämnt om jag håller koll på dem med nagelfil... Förövrigt så ÄTER mitt rum nagelfilar! Det är helt sjukt! Jag har haft en hel massa och alla är snart försvunna! XP
Jag har en lapp om att skaffa jobb också på min garderob. Jag borde kolla upp det igen...
Annars så... ska nog försöka se Tru Calling har 16 avsnitt kvar och vill se om avsnittet med Flannigan igen... ;p Men om jag börjar titta igen och inte slösar så mycket tid på fanfic läsande är jag positiv till att jag ska hinna. Jag måste kanske konfrontera mitt konto iof och se om jag verkligen kan ta mig ned till Stockholm... Men det kanske bara blir då och om jag kan få ledigt för att ta mig ner när Ell slutar skolan... Som jag glömt när hon gör. Men det var i maj, förhoppningsvis två och inte en vecka innan jag slutar, för det skulle förenkla hela biten med att ta ledigt. XP
Nu kan jag tyvärr inte komma på något mer att prata (svammla) om så jag måste nog sluta och försöka göra något vettigt innan jag ska laga middag och sen åka och träna. Äntligen får jag träna! Dumma mensvärk har hindrat mig från att göra det. Men nu så kanske jag slippeer vara så otroligt rastlös i kväll.
På tal om ikväll så börjar Lost igen idag ju! :D Min "Jag måste se Lost! Jag måste se Lost"-mani avtog en del... Men det blir nog intressant ändå. JAg kanske borde göra ett till inlägg ikväll och diskutera det hela... Fast jag funderar iof på om jag i stället ska se om jag kan få TV:n nere och titta på Canal+ för orka vänta till hösten. Fast det kommer nog att bli som sist, jag missar något avsnitt och tappar helt bort mig och måste ändå vänta tills de börjar om på fyran. Men det skadar inte att kolla bara nu. Så bra är det inte.
Förövrigt så är jag grymt förtjust i Supernatural vid det här laget! Jag gillar den verkligen och jag är imponerad av mig själv som kommer ihåg att spela in och ta mig tid att se avsnitten också. ;p
Jag är imponerad över min oförmåga att sluta skriva (svammla) också. Gud. Nu tror jag att jag har slut på saker att säga så nu ska jag sluta.
Upplagd av Trams kl. 15:24 0 kommentarer
lördag, februari 09, 2008
“Define primitive.”
I have my computer back! :D Allt känns bra, det är ett litet tangentbord och jag håller på att återbekanta mig med det. Genom att inte skriva. XP
Jag vill dock skriva, men inget jag har börjat på känns intressant, XP Jag har inga nya ider, eller jo det har jag men jag orkar inte tänka ut detaljer kring dem. Helst vill jag bara att folk ska dyka upp och ge mig detaljerade saker om vad de vill läsa och sen be mig skriva det. Iof så skulle det väl inte få mig att bli mindre lat, men jag blir envis när jag får utmaningar och vill verkligen skriva klart då. Synd bara att jag är bättre på andra utmaningar och inte utmaningar jag ger mig själv. XP
Undra om det finns några människor online på msn jag kan tigga om ideer ifrån... Jag borde lära känna fler människor. Nåja. Jag ville väl egentligen bara nämna att min dator fungerar igen och jag älskar den.
Förövrigt så är mina föräldrar nu uppe i tio av de första DVD:erna med Morden i Midsommer jag måste nog börja jobba mig igenom dem också någon gång. Det kan ju bli ett märkligt maraton, ett mord maraton, massmord?
Anyway, komma på något att skriva... Eller börjar melodifestivalen snart? Har koll. XP
Upplagd av Trams kl. 19:53 0 kommentarer
fredag, februari 08, 2008
"Not arrows!"
Etiketter: böcker, depp, framtiden, klagar, nanowrimo, sga, skriva, ångest
Allt är emot mig. Allt framförallt tangentbord och min oförmåga att anpassa mig. Jag menar, jag visste redan att jag hade problem med det, jag tycker att det är jättejobbigt att sätta mig vid datorn nere eller någon av datorerna på skolan för de har annorlunda tangentbord än det på min dator. Överhuvudtaget att byta tangentbord suger för mig för det är verkligen jättesvårt och jag vet inte varför det bara är det. Så nu försöker jag skriva med pappas dator och han har verkligen ett grymt brett tangentbord. Eller det är nog normal storlek, möjligtvis lite kompaktare på eh, höjden. Ingen kommer att förstå mig ändå. Hur som helst så är det dubbelt så stort som mitt, så det tar mig lite tid att vänja mig vid det, plus att vissa knappar är mindre och placerade på konstiga ställen, men det börjar bli bättre problemet är att det här tangentborde är värre än mitt som ibland brukar strunta i att jag trycker på e tangenten. Det här tangentbordet struntar i hälften av alla bokstäver, och det är nästan omöjligt att skriva dubbla konsonanter efter varandra. Och jag lyckas komma åt märkliga tangenter som gör konstiga saker som att högerställa texten och få den att bli baklänges. Jag kan inte förklara det bättre. Så jag tänkte att jag skulle skriva den här texten på min dator i stället, bara för att inse att jag nu vant av mig vid mitt eget tangentbord och inte alls kan skriva på det. Halleluja vad underbart mitt liv är, jag är fan inte normal på något sätt. Kan jag snälla bara få gå och dö?
Nu kanske jag borde förklara varför jag sitter med pappas bärbara dator kanske? Ni förstår jag lyckades toucha den dumma utstickande saken på min dator som har hand om internetkabeln och nu fungerar den inte längre. Så jag har inget Internet på min dator så vi måste försöka fixa det morgon. Jag hoppas verkligen, verkligen att det ska lösa sig för jag klarar mig inte utan den!
Så, jag har en post-it med allt jag ska ta upp i det här inlägget. Post-its är the shit. Jag har 22 stycken på min garderob med allt som ska göras i vår. Plus de på nattduksbordet som talar om vad det är jag ska lägga till i min analys, och då listan på vad jag ska ta upp här och nästa punkt, jag går inte i ordning, är: SGA!
Dagens avsnitt var då Missing. Som jag då hörde talas om redan i höstas och inte precis har sett fram emot eftersom det jag hörde då var att det var ett avsnitt om Keller och Teyla som sprang runt i skogen och gömde sig från kannibaler och guess what, det var precis vad det handlade om också!
Jag står inte ut med Keller. Vill ni veta när jag insåg det? Nar jag fick reda på att Carson skulle ersättas av reinkarantionen av en wraith. Sen så såg jag hennes första scen också i SGA och förstod att jo, jag hade rätt det här skulle bli förjävligt. Och så fortsatte det. Carson var inte modig ifrån början, men han hade pondus och en underbar personlighet plus en dialekt. Tre saker som Keller saknar fullständigt. Faktum är att Keller är tråkig. Hon är helt sjukt tråkig och har ingen som helst personlighet. Hon är bara en mes. Och det är första gången de misslyckats med en läkare, och varför envisas de med att döda läkare? Lost borde såå ta lärdom av den här serien och döda deras läkare också. Men det jag ville ha sagt var att jag älskade Fraiser, hon var modig, hade en personlighet, en jävligt stark vilja och lät sig aldrig köras över. Men vad händer? Jo, de dödar henne! Och hon fick inte ens bli regular som Carson blev och som Keller tydligen ska bli i femte säsongen. Ibland så vet jag inte vad de tänker med.
Så kommer vi då till dagens avsnitt. Och Keller är en mes, jag förstår att Teyla vill överge henne. Fast iof så tror jag att hon bara sa så för att övertyga Keller om att faktiskt gaska upp sig och börja jobba lite. Men ändå!
Sen så hade vi ett helt avsnitt utan Rodney, förutom vad, tre scener? Typ ingen Sheppard och sjukt lite Ronon men det han gjorde var bra, ”only if you’re stupid enough to get shot in the ass with one” ;p
Det bra med det här avsnittet är att Teyla är gravid (jag höll på att skriva sjuk, same shit different name liksom) och hon har en kille som är athosian. Vilket är så bra. För det tillskillnad mot vad alla shippers verkar tycka är logiskt! Hon är deras folks ledare, tro fan att hon ska vara ihop med någon ur deras folk då. Det är bara korkat att tro något annat. Och det borde en gång för alla få tyst på John/Teyla människorna. Seriöst vad är ert problem? Jag vet att författarna desperat försöker ge de här karaktärerna moments tillsammans men get a grip, de har ingen som helst kemi mellan varandra och så fort de börjar uttrycka känslor så börjar jag förstå vad alla slashers menar när de säger att Sheppard är bög. För att säga som Ell är de båda som två ädelgaser. Problemet är att författarna inte har fattat detta utan vill verkligen att det ska funka mellan de här två, problemet är ju bara att det inte gör det. Teyla och Rodney har mer kemi tillsammans, Teyla är grymt dissig mot honom vilket jag för mitt liv inte kan förstå eftersom hon är den enda kvinnan som han har respekt för, iaf i närheten av henne. Eh, nåja. Vad pratade jag om? Justja shippers, det enda jag nästan kan gå med på är Ronon/Teyla för det är så hysteriskt roligt att se dem bredvid varandra, han är dubbelt så stor som henne. XP
Egentligen tycker jag inte om ships i SGA. Jag vill inte ha den draman i min TV-serie. Det är bara överflödigt tycker jag. Så ja, jag orkar inte med det. Ungefär som i Harry Potter där det enda jag orkade med var Hermione/Ron för det var det uppenbara och allt annat hade inte med saken att göra.
Anyway, jag har ingen aning om hur nästa avsnitt är för det har jag inte hört något om. Vilket känns bra. Jag föredrar att se SGA utan att ha några förutfattade meningar.
Nåja, vi fortsätter till nästa punkt på listan och jag tror att vi ska ta den första nu. Vilket är… Jävlar det kan inte vara bra om det börjar med ångest, anyway. Off we go!
Pratade med Ell igår om hösten vilket behövdes. För jag har varit grymt ångestig över det den här veckan och alla andra veckor. Jag tror att vi turas om, för så fort Ell pratat med sina föräldrar så är hon upprörd och förbannad och då är jag optimist och säger att allt kommer att ordna sig så många gånger att jag inte tänker på min egen ångest. Sen kvällar när hon är optimist så är jag pessimistisk och häller ur mig all ångest så får hon lugna ner mig. Det fungerar väldigt bra tror jag. Skulle vara ännu bättre utan all ångest men jag skyller på att jag är existentialist och de har ångest tydlige. Jag skulle ha valt någon annan filosofisk inriktning. Men de andra var så udda och den här passade mig bäst. Eller så dissar jag det helt eftersom jag avskyr fack. Det är egentligen smartare. Men men, jag hade inte så mycket ångest igår när jag la mig utan kände mig lite lugnare och det var trevligt för en gångs skull.
Nu går vi till de korta inte så djupa och allvarliga ämnena.
Jag började redigera min nano igår. Det var förvånansvärt roligt faktiskt. Jag trodde att det skulle vara hemskt och jobbigt, men det var det inte. Och dialogen var bättre än vad jag mindes den så jag behöll den nästan i sitt ursprungliga skick. Förutom att jag skrev om prologen och lade till ett kapitel (som inte är färdigt än) så var det inte många ändringar. Fast jag ska nog ändra den sista dialogen precis i slutet på del ett. Sen efter det och kapitlet är del ett klart. Och det är ungefär en tredjedel faktiskt om jag inte minns fel. Jag tror att med det nya kapitlet är den uppe i 90 sidor. Nåja det var skoj i alla fall och ja, jag gillade den. Det var trevligt att inse. ^^
Annars så läser jag en riktig bok till min engelska kurs, jag har inte ens frågat om jag får läsa en fanfic, min lärare vet förmodligen inte ens vad det är. >_<
Nåja, den är ganska bra, det är en Stephen King som heter Cell. Och han dissar verkligen mobiltelefoner. Men förutom det så, funkar den. Problemet med post-apocalyptic berättelser är att de har en tendens att bli väldigt långsamma, världen har gått under inget fungerar längre och alt är i kaos. Ingen ordning. Gör det lite långsamt. Det här var saker jag skulle skriva när jag recenserade I Am Legend som jag aldrig gjorde. Den var bra förövrigt. Lite långsam på sina ställen, men så var han ju totalt jävla ensam i Cell finns det ändå ganska många levande och normala människor. Han hade bara sällskap av en hund. Bra film, sorglig, men bra.
Hur som helst boken. Jag har läst halva och den är bra, lite trög och sort of, vad är meningen med det här? Men den funkar för King är otroligt bra på att skriva och berätta saker. Hans enda problem, vill ni veta vad det är? Av hans karaktärer är det en på 10 som är bra och en på 100 som man faktiskt gillar. Av böckerna jag läst är det bara IT och Dreamcatcher där han lyckats med alla huvudpersonerna och det var sju i den första och fyra i den andra. Bra karaktärer och karaktärer man gillar går lite in i varandra. Men det är karaktärerna jag gillar som jag minns och de var med i de två jag nämnde och sen så finns det bra karaktärer som jag inte minns. Men oftast så tycker jag att han gör ganska tråkiga karaktärer. Vilket drar ner på upplevelsen, för det är en bra bok, en intressant ide och han är verkligen grymt bra på att skriva insåg jag idag. Jag gillar hans stil ändå, ingen, ingen skriver på det sätt som jag skulle kalla det ultimata och som jag skulle älska att läsa men anyway. King, han har en egen stil och jag gillar den och jag tror faktiskt att jag kommer att läsa ut den här och då kan jag stryka över den på min lista som jag gjort över böckerna i min bokhylla som inte är lästa. Det är över 20 stycken så det kommer att ta tid att kämpa sig igenom alla. Jag kanske måste dissa bokrean i år… Eller bara köpa böcker jag läst och behöver. För alla som känner mig borde veta att jag älskar att äga böcker. Det är ett sånt där materiallistiskt drag som jag har trots att jag knappt läser. Mamma brukar hota med att slänga skor jag knappt använder, om hon skulle göra samma sak mot mina böcker skulle jag inte gilla henne längre. Ingen rör mina böcker.
Upplagd av Trams kl. 23:43 2 kommentarer
onsdag, februari 06, 2008
"I suppose I’d rather die as hero rather then a meal."
Etiketter: framtiden, skola, tv
Jag tar tillvara på chansen att få gå hem mellan religionen och textk. lektionen på onsdagar. Seriöst projektarbete mellan halv tio till tio över ett och vi gör inget. Då går jag hellre hem och gör inget. XP Fast vecka nio börjar Emelies religion så då lär vi nog börja bli seriösa igen. Har dock inte sett till vår handledare på typ två veckor O_o och det är liksom tänkt att hon ska ha läst igenom boken och hittat alla fel vi missat efter att ha läst igenom den ett par gånger. Gud så tråkigt. >_< Jag är så less jag vill ha typ maj nu eller nåt.
Orkar förövrigt inte med religionen och vill slippa den men det är ett grupparbete så jag borde uppföra mig.
Ligger på gränsen mellan G och VG i geografi. Tror mer på G men jag jobbar väl vidare. Iof inte så bra poäng för mig att inte göra uppgiften vi hade till igår men det kan inte hjälpas. XP
Det ser ljusare ut ute nu än tidigare. Vi kanske slipper regn och snö idag. Yay! ^^ Det är sjukt halt ute fortfarande dock. Jag vill ha sommar!
Jag borde städa rummet eftersom jag inte fick tid för det i söndags. Och nu har jag ju en del extra tid.
Hum hum... februari känns som att den kommer att gå fort. Januari var verkligen sjukt långt men jag känner mig mer positiv för februaris längd.
Fyller år om ett par veckor bara nu. XP Vet inte om jag gav Chriss några tips på presenter. Jag gjorde nog inte det. Men eh, om du inte kommit på nåt, skiva med Savage Garden? ;p Eller DVD-boxar. Men det vill man alltid ha.
Jag längtar sjukt mycket tills jag får flytta hemifrån också. Men med tanke på hur otroligt dåligt det går med polanering och intjänande av pengar lär det aldrig ske. >_< Är så sjukt less på att min hjärna automatiskt stänger ned sig själv så fort jag råkar tänka på något efter studenten. Men jag känner mig lost. Jag måste ta tag i mig själv.
På tal om Lost så är det bara en sammanfattning av serien som går ivkäll. Vilket är drygt och vi måste vänta en vecka till. Men det känns ändå logiskt med tanke på att det bara visats ett avsnitt i USA än så länge och de behöver väl tid på sig att komma igång.
Jag vill att TV4 scifi ska visa Farscape. Jag vill se serien på en TV i bra kvalite i jämförelse med hur jag sett det nu. Jag vill se om serien...
Måste sluta fastna vid datorn. Nåja, måste försöka få i mig mat, sen städa och sen kanske läsa om jag har tid. Jag ska läsa ut en bok till engelskan den här gången! Mest för att jag inte har någon annan engelska bok jag läst och inte recenserat i skolan redan. XP Tror jag. Jag vet inte. Jag kanske skulle kunna kolla igenom bokhyllan... Fast nä, jag måste bättra mig när det gäller bokläsandet.
Aja. Sluta skriva och iväg och jobba med viktiga saker istället.
Upplagd av Trams kl. 11:32 0 kommentarer
tisdag, februari 05, 2008
"Oh my god, he is Kirk."
Jag insåg att jag behövde organisera mina förhållanden när jag pratade med Q. Att jag använder ordet förhållanden om TV-serier, filmer och böcker är ett bevis på hur fattigt det svenska språket är. Eller att jag är lite eh, unik? Speciell? Märklig? Galen? Nåja. Lista! ;p
Gift med: Star Wars
Pojkvän: SGA
Älskare: Farscape
Abusive ex-boyfriend I can't really let go of: Lost
Crush: Doctor Who & Torchwood
Fling: Supernatural (jag har kommit ihåg att spela in varje avsnitt av det sen jag såg det hos Chriss. Jag är imponerad av mig själv. ;p)
Old fling that I wouldn't mind having again: The 4400
Childhood friend I have no contact with: Pretty much everyhorsebook I've ever read and Deckargänget, jag har de inte här så jag kan inte kolla orginaltiteln.
Childhood friend that I try to keep in touch with: David Eddings böckerna och Harry Potter böckerna
Best Friend: MAT-gänget ;p
Close friends: Friends, Scrubs, SG-1, Die Hard, Mumien filmerna, Tru Calling
Friend I haven't seen much of: Gilmore Girls
Want to get to know better: BSG, SatC, BtVS, Angel, Desperate Housewives, Eureka
Jag kan nog ha missat en del. Men det här är nog det mesta. ;p Mitt liv är fyllt av trevliga förgållanden. Jag behöver aldrig vara ensam! XP
Upplagd av Trams kl. 21:43 2 kommentarer
"Was there something else you needed? Or were you here to merely prod and belittle."
Etiketter: klagar, musik, trött, ångest
Jag är i en Savage Garden & Oasis period. Och borde ta bort alla låtar som inte är av de banden från min mp3 eftersom d et är jobbigt att hoppa över alla andra låtar bara för att lyssna på dem. Måste lista ut repeat flera låtar funktionen på min mp3. XP
Annars idag så har min dag sugit. Väldigt väldigt mycket och jag hatar mina ögon och främst linserna som jävlats med mig hela dagen.
Vill ni veta det bästa med Anna och Emzz? Jag behöver inte träffa dem varenda dag och låtsas som att allt är okej och jag inte alls har några poroblem med hur de beter sig och behandlar mig. I morgon kommer mina klasskompisar tillbaka. Vilket innebär att jag måste bete mig normalt igen runt dem och låtsas som att allt är bra och jag måste bli på bra humör igen. För förra veckan var det bara måndagen jag var tvungen att uppföra mig för sen så träffade jag dem på sammanlagt två lektioner och kudne faktiskt vara otrevlig och på precis så dåligt humör som jag faktiskt var. Och resten av tiden så har jag varit väldigt låg och isolerad för mig själv. Men från och med i morgon måste jag bete mig normalt igen. Och jag började skriva det här sen åkte iväg för att fixa linserna så jag minns inte riktigt längre vad jag skulle säga, men jag tror att jag sagt det jag ville säga. Kanske. Jag kan vara lite osammanhängande och ologisk som slutar nu men det kan inte hjälpas.
Att prova BH:ar är förövrigt en vetenskap. Eller det är att hitta en som passar bra som är en vetenskap. XP
Det var fler saker jag skulle säga. Men jag är så sjukt trött att jag hade bara tänkt logga ut nu och lägga mig och läsa. En bok! Nu blev ni allt chockade och förvånade va? XP
Upplagd av Trams kl. 19:20 2 kommentarer
söndag, februari 03, 2008
"Five bucks say you start losing your memory first."
Etiketter: farscape, lat, skola, tv
Mitt hår står emot alla försök att tämja det. Om det inte slutar vara så statiskt och flygigt snart måste jag nog döda någon.
Såg klart Farscape igår. Det var helt underbart slut och jag älskar serien och det var bara så otrligt perfekt och de lyckades verkligen knyta ihop i stort sett allt! Men det skulle kunna pågå så mycket längre och förtjänade att pågå mycket längre än bara fyra säsonger. Fast jag läste att de som gjorde serien nog bara satsat på fem säsonger egentligen. Men ändå! Den var så bra! Och slutet var så bra och John Critchton och Aeryn Sun är mitt faovritpar efter Han och Leia, ingen tvekan om saken. Helt underbar serie och jag kan inte nämna detaljer för jag vill inte spoilra. Ell måste se den snart så att jag kan få prata om den med någon. Fast jag är lite rädd att hon inte ska gilla den och tycka att jag är galen som tycker om den eller nåt. XP
Nåja, ska iväg och prova en balklänning vid ett tiden. Hoppas att jag kan ha den för den verkar snygg och jag orkar inte med att leta. XP
Jag borde göra skolarbete har två saker som ska vara klar på tisdag men jag orkar inte, så därför sitter jag här och gör ingenting tills jag ska åka. Här är förövrigt datorn nere eftersom jag behövde skrivaren. Så jag kan egentligen inte göra så mycket. Men det är bättre än skolarbete.
Såg förövrigt Sateda i morse också, jag älskar tredje säsongen av SGA. Det finns så bra avsnitt. Men jag måste se Sunday någon dag också...
Nu har jag bara Tru Calling kvar sen vet jag inte vilken serie jag ska börja på. Det står mellan SatC eller BSG. Jag har nämligen bestämt mig för att jobba på serierna jag redan har så jag slipper terrorisera min bror... Ja jag ska lära mig att ladda ned själv någon gång. XP
Borde göra en lista på allt som måste fixas. Förhoppningsvis kan jag göra den senare idag och slippa skriva upp "fixa balklänning" på den. Gud vad jag inte orkar med mitt liv.
Det här blev tydligen inlägg nummer hundra. Jag kanske skulle ha försökt göra ett intressantar inlägg som nummer hundra och inte den här korta uppdateringen av mitt liv... Nåja, kan inte hjälpas. XP
Upplagd av Trams kl. 11:39 2 kommentarer
fredag, februari 01, 2008
"Wait a minute. Doesn’t that make me a really bad person?"
Etiketter: rodney mckay, sga
Gud jag vet inte ens var jag ska börja idag! Jag älskade avsnittt. Älskade helt sjukt mycket faktiskt. Det var till och med bättre än jag trodde att det skulle vara! Helt awesome!
Jag älskade verkligen början. Den var verkligen, så jag vet inte, den fångade en verkligen på en gång. Och den kändes så kort innan introt började också. Man var liksom int beredd på det eftersom man bara var förvirrad och inte hade någon aning om vad som hände där.
Och Zelenka hade ett svärd. Eller hade han det? Jag tyckte det men sen började jag fundera på om jag inbillade mig det. Men det var så inte honom liksom.
Jag gillde att det hoppade fram och tillbaka mellan present time och några timmar före. Det är ett helt perfekt sätt att berätta en historia på, speciellt den här.
Jag har nog förövrigt fortfarande inte vant mig vid att Sam är där (men hennes frisyr ser klart bättre ut) för om jag inte ser henne utan bara hör henne prata har jag ingen aning om vem det är först. Jag är helt förvirrad. Fast det kan bero på att jag suttit och sett säsong tre hela veckan också. XP
"Never gets old"
Och Ronon. Gud jag älskade honom så mycket i det här avsnittet. Seriöst alltså, han var så otroligt bäst! Jag vill se mer av Jason. Jag måste få tag på Baywatch avsnitten han är med i bara för att få se honom halvt avklädd! (plus vänja mig vid honom i kort hår, herregud jag kan inte fatta att han rakar av sig dreadsen!)
Och jag älskar verkligen scenen där Rodney har sin replik som är i min rubrik nu, för, jag vet inte. Jag bara gör det. Den är så träffande.
Sen så har jag mer att säga om Rodney för det första, han är så otroligt gullig som förvirrad och med minnesförlust. Gud, han är bara så söt och jag vet inte. <33
Och han skrev på sig själv. Vilket jag är märkligt faschinerad av. Han hade iaf en anledning, man ska inte ge mig en bläckpenna eftersom jag automatiskt börjar kludda på misg själv omedvetet. XP
Och jag ser fortfarande inte slashen i den här serien, men efter att ha blivit upprörd flera gånger i tredje säsongen på sättet som Sheppard och de andra två behandlar Rodney ibland (snackar skit om honom i flera avsnitt, som om vi faktiskt ska tycka att det är ett okej beteende), så är det så bra att vi faktiskt får se att han bryr sig om Rodney just där i slutet när han frågar eftr honom. Tack, för även om de inte är bästisar, så är det faktiskt trevligt att se att han bryr sig. OCh då kommer vi till slutet som vi ska prata om när vi har tagit början först.
Min första reaktion när Rodney kom in där i växthuset för att träffa på Katie var "jag förstår inte det här förhållandet". För det gör jag verkligen inte. De är förvirrande och jag förstår inte vad han ser hos henne och jag förstår inte hennes agerande heller för även om jag tycker att Rodney är oerhört söt och fin så är han fortfarande inte speciellt bra med personer. Vilket jag tycker att blomman han fick uppkallad efter sig faktiskt representerar. Och som Teyla fick fram senare, så är han mycket bättre på science, vetenskap på svenska kanske XP, än vad han är på människor. Mest för att han tycker om just vetenskap och han förstår det tillskillnad från människor som är helt omöjliga att förstå sig på.
Men så kommer vi till slutet och han sitter och halvsover vid hennes säng och verkligen är urgullig och beskyddande och helt jävla underbar och jag inser att jag är spoilrad om deras förhållande och det är så upprörande att jag tror att jag måste ta kontakt med Q och prata om det här. För den här sista scenen var de verkligen så fina och för en gångs skull så, it made sense. Och min svenska är terrible! Terrible I say!
Gud det var ett underbart avsnitt. Verkligen helt otroligt fantastiskt jättebra! Och jag tror att jag glömde hälften av sakerna jag ville ta upp. XP
Och hey, jag störde mig inte på Sam, jag bara reagerade på det här med att jag inte vant mig och tänkte inte ens på frisyren förens Ell nämnde det. Så på det stora hela så var det faktiskt en riktigt bra upplevelse.
Nu ska jag... Försöka skriva och bryta den här blockeringen, fast det kanske inte blir så lätt när jag är alldeles "Yay! SGA! ^^" MEn försöka går ju.
Upplagd av Trams kl. 21:42 0 kommentarer
Inlägg där jag svamlar om Lost och därför inte får någon vettig rubrik
Etiketter: lost
Gaaah! Jag är inte smart! Inte ett dugg smart!
Så jag tänkte att eftersom jag ändå inte ska se Lost förens det allra sista, så antog jag att jag lugnt kunde bli spoilrad och läsa vad folk tycker om avsnitten iaf. Vilket alltså började idag eftersom Lost hade preimiär igår där borta i USA... Och nu sitter jag och hyperventilerar och vet inte vad jag ska ta mig till för att jag inte får se avsnittet förens om jag vet inte, flera veckor? Jag vet inte ens när den har preimiär i Sverige. Men hur som helst så håller jag på att dö, för jag vill se det! Jag vill verkligen verklign se det! Det verkar helt sjukt märkligt precis som man kunde förvänta sig av säsongsavslutningen och det verkar luta åt att det blir fler flash-forwards i stället för flashbacks vilket verkar, skumt. Men åh, jag vill se Jack verkar i vissa recensioner helt galen och i vissa gör han något som ingen hade förväntat sig, jag har dock inte uppfattat vad. Och Charlie verkar vara grymt snygg, vilket ju alltså bevisar att om man dör på ön blir man jävligt snygg. Jag undrar vad som skulle hända om Sawyer, Sayid och Desmond dog. Skulle världen implodera av snygghet då? Gaah! Jag vill verkligen se och jag känner mig galen som faktiskt tänker så för den där serien förstör ju mitt liv och är ond. OND! Säger jag! Här är beviset: Artikel om Lost, helt spoilerfri och säger allt om mitt och Lost förhållande
Jag vet inte längre vad jag ska ta mig till här. Det är en ondskefull serie! Den påverkar mig alldeles för mycket! >_<
Nåja, gör ett till inlägg ikväll om dagens avsnitt av SGA. ^^
Upplagd av Trams kl. 16:20 0 kommentarer