"Oh yes, Mr Wizard we’re just going to snap our fingers-"

Nu är jag tillbaka med mina sdynpunkter på SGA! ;p Nu har jag något att säga igen nämligen. Det kändes väldigt bra att sitta i min säng, framför min TV och äta mina popcorn igen. Visst det är grymt att se SGA tillsammans med folk. Men jag saknar mina rutiner ibland. ;p Eller ja, mest popcornen antar jag. ;p

Nåja, dagens avsnitt hade jag sett fram emot sen någon gång i höstas när det visades i USA och jag började höra små rykten om vad det skulle handla om och alla verkade helt galet förtjusta i det. Så jag såg verkligen fram emot det och jag tyckte att det var jättebra. OCh en höjning från de tre första som jag inte varit alltför imponerad av. Men sen så var jag inte imponerad av de två första avsnitten av säsong tre heller och den säsongen älskar jag ju.

Det jag är gladast över är nog att det här avsnittet uppfyllde mina förväntningar. Annars hade jag blivit besviken och upprörd. Och det vill ni inte att jag ska vara. Jag gillade blandningen av humor och allvar i det här avsnittet, vilket kan sägas om i stort sett vartenda SG-1 och SGA avsnitt. Jag har faktiskt lite svårt att säga vad exakt jag gillade med det. Jag bara gjorde det.

Jag gillade upplägget, som ju när jag hörde det första gången lät precis som avsnittet där Jack och träffar på den trevliga blå kristallen som skapar en kopia av honom. Jag är ganska glad att det inte var en rip off av det avsnittet.

Mardrömmar är intressanta (och jag hatar clowner! De tillsammans med foppatofflorna konspirerar för att ta över världen!) och de här var läskiga. Fast Rodneys doesn't actually make much sense. Visst om man har Grace i åtanke så förklarar det hans rädsla där. Men sen vad heter det avsnittet... Echoes. Då verkar han ju hel förtjust i valar och döper en av dem till Sam (vilket ju kan analyseras en hel del nu med informationen från det här avsnittet. Jag måste återkomma till det). Vad jag tänkte komma fram till var nog att han borde väl ha kommit över det vid det här laget? Eller kanske inte. Valar är verkligen ett återkommande tema när det gäller Rodney.

Däremot så gillar jag delarna med Sheppard. Han har seriösa problem när folk kramar honom. Jag satt och läste SGA skämt som några hittat på igår. Och det här avsnittet förklarade verkligen ett av dem: What do you get when you cross John Sheppard and a cactus? I don't know, but he couldn't be any harder to hug. ;p
Sen så är det självklart vilken hans största rädsla är. Så det behöver man inte ens kommentera.

Heightmeyers död... Hum. Gillade henne aldrig så jag sörjer inte så mycket.

Kellers och Ronons mardrömmar var läskigast. Mest för att scenen ur Alien är äcklig och bli begraven levande är inget jag gillar.

Lorne var med i det här avsnittet också! Jag log brett när jag såg skådisens namn. Han är så söt och fin och jag gillar honom och jag borde ha paxat honom eftersom ingen annan verkar ha någon koll på honom. ;p

Nåja, jag vet inte vad mer jag ska säga. Det var väldigt väldigt bra iaf. Och jag ser fram emot ännu nästa vecka eftersom det avsnitt också verkar bra.

Ni kan få läsa ett till skämt jag hittade: An anthropologist, a botanist, and Rodney McKay are about to be executed by a guillotine. The anthropologist goes up first, and the guillotine doesn't work. The anthropologist thinks fast and says, "this is a clear sign that your gods have favoured me," and the executioner agrees and lets her go. The botanist goes up next, and again the guillotine doesn't work. The botanist remembers what the anthropologist said, and says "because the gods have favoured us, your crops will fail if you attempt to execute me again." The executioner agrees, and lets her go, too. Rodney McKay goes up last, puts his head through the guillotine, and before anyone even pulls the cord, he says, "Oh, wait, morons, I think I see your problem – give me five minutes and a wrench."

X''D

Anyway, vill ni ha en analys av Rodney valar och Sam Carter? Jag tänkte vara väldigt objektiv här nu.

Valar är Rodneys största mardröm. Han är besatt av Sam, fast innerst inne vet han ju att hon aldrig skulle välja honom (enda anledningen till varför hon kysser honom i Grace är för att distrahera honom. Med andra ord så är det uppenbart att hans undermedvetna vet att hon aldrig skulle göra det på riktigt). Men jag tror egentligen att Rodneys största kärlek är science, som heter forskning på svenska men det känns inte rätt. Och han vill verkligen tro att han är bäst på det eftersom han är i grund och botten ganska dålig på allt annat, vilket hans undermedvetna också vet och därför kan säga att han är arrogant, petty and bad with people, för det är han ju. Så om ni är väldigt bra på något vill ni väl inte att det ska tas ifrån er? Alltså eftersom Sam är forskare inom precis samma område och dessutom soldat och alltså bra på att vara både modig och klara av sådana situationer på ett helt annat sätt än vad Rodney kan. Gör det henne till en väldigt intimidating person. Så Rodneys största mardröm borde egentligen vara att Sam ska dyka upp och sätta honom på plats, eller ja försöka. Han är jävligt envis så jag tror inte ens att han skulle erkänna det. Men om han då också har en rädsla för valar är det inte då logskt att han döper en val till Sam? Två rädslor kombinerade, och det är så oerhört lätt för honom att kunna säga att det är pga den här crushen han har på Sam. Iof så tror jag inte att han gjorde det medvetet heller. Och för att vara ärlig så tror jag inte alls att SGA författarna tänkte i de här banorna utan de hade nog en helt annan förklaring. Men jag gillar den här analysen. Om ni nu förstår vad jag menar. För det känns som om jag förklarar dåligt och det mesta är i mitt huvud.

Nåja, ni kan få läsa ett till skämt för att lätta upp stämmningen efter den där ganska dystra analysen.

What do you get when you cross John Sheppard and Buffy Summers? Nothing changes – you still have the one girl in all the world who can defeat the vampires.

X'D

Sååå, vad ska jag prata om nu?

Nu visar det sig att Discshop skjutit fram det preliminära release datumet för säsong tre! >_< Jag måste ta livet av mig!

Det ger mig iof mer tid att se klart Tru Calling... Men jag såg fram emot att få min box! Jag vill ha den!

Dumma discshop. Jag borde beställt direkt från Amazon! >_<

Men för att prata om något helt annat. Bland annat Narnia reklamen och National Treasure 2 som jag skulle ha bloggat om igår.

Vi börjar med Narnia. För det första: Varför saknas två filmer? Hästan och hans pojke kom jag ju aldrig in i men borde läsa om för att se om det går bättre den här gången. Och jag gillade verkligen Min Morbror Trollkarlen. Det var ju den första jag läste och den första man ska läsa!
Sen så kommer vi till det faktum att jag känner mig lika skeptisk inför den här filmen som inför den första. Och jag gillade ju den första. Har jag för mig. Jag har inte sett om den sen den gick på bio. Jag kanske har slutat att gilla den. Så jag vet inte. Jag kanske inte vill se den här. Och om jag ska göra det vill jag nästan läsa om boken. Synd bara att jag inte vet hur man får tag på den med rätt omslag för jag vägrar ju att läsa dem med nya omslag. Jag tror att det är en hädelse att ens göra nya omslag till dem.

Anyway, jag såg National Treasure 2 igår. Den var bra. Väldigt bra. Men ibland så var det lite väl "Hey, tror ni verkligen att vi tror att det där kan hända?" och ja, lite väl mycket på samma gång så det vart svårt att verkligen hänga med ibland. Men på det stora hela en riktigt bra film. Det finns värre uppföljare.

Annars så kan jag nämna att Tru Calling är väldigt bra serie. Jag har inte samma "måste se nu"-känsla som med SGA och Farscape. Men när jag väl börjar titta är det svårt att sluta. ;p
Jag har för mig att jag sett ett avsnitt hos Anna dock. Men är inte säker. Minns inte när serien gick på TV. Men jag kan inte minnas alla serier som Anna tvingat mig att se heller. Och jag har svårt att tro att jag skulle känna igen det om jag såg det. XP

Det har gått en timme sen SGA tog slut och jag skriver fortfarande. Jag känner mig så normal som skriver så mycket. XP Mitt liv är ändå inte så händelserikt! >_<

Såg förövrigt massor av heta bilder på Naveen Andrews tidigare i eftermiddag och plötsligt så satt jag och läste Lost slash. Något jag inte gjort på typ ett år. Var ganska trevligt faktiskt. Letade mest sfter Sawyer/Sayid från säsong ett och läst om fics jag kunde utantill. Hur många gånger läste jag om de där ficsen?! O_o Mn men, och nu är en liten del av mig sugen på att se om första säsongen. Eller åtminstone utvalda avsnitt och utvalda scener... Vi får se. Jag kanske kan återuppväcka mitt intresse för den serien. Fast jag tror egentligen inte det. XP För det är stor skillnad mellan första säsongen och hur avsnitten varit i tredje.
Men Naveen är snygg i alla fall. ;p

Jag glömde helt bort att jag tänkte prata lite om en sak jag sms:ade med Q om tidigare idag. Eller ja, det var på eftermiddagen/kvällen det också. ;p

Slash. Och att se slash i en serie. Lost var och är det slashigaste jag någonsin sett. Visst jag läste slash innan jag såg serien och kan ha blivit lite påverkad. Men inte så påverkad. Det är uppenbart att författarna ville göra en serie med bögar som har sex på en öde ö. Men de fick problem med den pryda homofoba delen av det Amerikanska samhället så de kunde inte göra sin QaF meets Gilligans Island (har aldrig sett den serien men ska tydligen handla om samma sak vad jag har förstått). Men alla hintar finns ju fortfarande kvar. Så det är den enklaste serien i världen att slasha. Ja förutom typ QaF då... Men då är det ju canon så det borde inte räknas in. Hur som hellst så ser jag verkligen inte slash i SGA. Det går inte. Jag kan läsa det och i alla fics så är det helt naturligt att de är bisexuella eller galna börgar som lever för att suga kuk (ni har ingen aning om hur många fics jag läst som går ut på just det). Men i serien ser jag inget sånt. Doppelganger ska tydligen vara jätte slashig, men jag tror inte att jag ser den på samma sätt. För de är alldeles för uppenbart straighta i SGA. Eller så spelar de riktigt bra. Men det här hjälper iof att hålla isär serierna. När jag såg Lost var jag ju flera gånger övertygad om att en fic jag läst självklart hade hänt i serien. Sen så slog det mig att nää, det var en berättelse. Så när, kan inte riktigt se slash i SGA som serie. Men jag avgudar ändå all fic eftersom det är den underbaraste fandomen ever. ;p

Borde jag avrunda nu kanske? Jag kan inte komma på vad mer jag ska säga nu när jag försöker att inte klaga. För det är fredag och SGA var bra och jag har fått popcorn och allt känns ganska bra. Förutom delen med att jag inte får min box nästa vecka. Men jag ska nog klara mig. Nu har jag lust att skriva något...