"Whatever. All I know is every time I get taken captive it’s the Wraith. Just once I would like to be taken prison by the sexy alien."

Travellers idag då. Alltså, det var inte som om jag såg fram emot det här avsnittet mer än det vanliga "det är fredag och det är SGA! :D" Inte som förra veckan och nästa veckas avsnitt. Som jag iof vet väldigt lite om men som verkar riktigt bra. Jag har insett att även om jag försöker hålla mig spoilerfri lyckas snappa upp alldeles för många saker ändå. >_<
Och nu har jag sett avsnittet och det första jag la märke till var den jobbiga tjejn som sprang runt och hade befält där. Hon var så jobbig på ett väldigt bekant sätt att jag var tvungen att kolla upp skådisen. Så klart visade hon sig vara samma skådis som spelade Krista i Blade serien så det var inte konstigt att jag fann henne enormt irriterande och jobbig för som vi alla vet så var Krista enormt jobbig och irriterande och det är tydligen hennes typ av karaktärer helt enkelt. Hon hade nog ett par repliker med Shep som faktiskt var ganska bra. Men på det stora hela kände jag för att att strypa henne och sen så började John leka Kirk också, which is just old by now.

Det stör mig faktiskt. För det är inte orginellt. Det känns bara så typiskt författarna som om det måste finnas en karaktär som gör det. Bara för att de får in Rodneys Kirk kommentarer med jämna mellanrum gör det inte okej. Och hur mycket hånglande som de än får in kommer den här serien ändå att framstå som pryd i jämförelse med Farscape.

Det var ett okej avsnitt och visst, eftersom de lät henne leva och jag såg att hon skulle vara med i ett avsnitt till så är det här väl ett avsnitt som kan påverka resten av säsongen också. Men var det bara jag som tyckte att det var lite... Jag vet inte, tunt? Jag gillade ändå Sheppard fram till hans Kirk-moment. Och han lyckades hålla igång avståndet trots bitchen och hennes otroligt tråkiga skådespelande. Men jag saknade resten av teamet. Och jag saknade Sheppard McKay. Jag ser ingen uppenbar slash i den här serien, men jag gillar verkligen Sheppard och McKays kemi mellan varandra.

Så det jag gillade mest med det var nog egentligen slutet. Jag gillar McKays upprördhet över hur orättvist det hela är. Och jag ska nog sätta mig och läsa slash fic snart. Efter att ha gått igenom min "kolla upp trivia om avsnittet"-ritual/vana/grej...

Och skrivit ett längre inlägg för jag har mer att prata om idag! ;p

När jag kom hem tittade jag i brevlådan och hittade ett paket till mig från Discshop. Blev överlycklig och sprang in och upp i köket och öppnade och där låg tredje säsongen av SGA. Min lycka var gjord. Allt blev så mycket bättre efter det. Den otroligt tråkiga dagen jag haft blev plötsligt så mycket mycket bättre! :D
Jag började genast att kolla igenom extramatrialet som var lite tråkigt faktiskt. Men sen så var jag inte så förtjust i andra säsongens heller. Men andra säsongen har ändå mina favorit commentaries på avsnitten. För där har vi David Hewlett och Martin Gero och Martin Wood tillsammans på flera avsnitt. Den här säsongen var det inga skådisar alls. Det är bara författarna och regissörerna och som om det inte var nog så får jag inte ens Martin Gero och Martin Wood tillsammans som är de roligaste (och som jag inte alls läst RPS med vad tror ni om mig... Okej jag skulle så göra det om det fanns något skrivet. XP), så jag är lite besviken. Fast det fanns iaf två avsnitt med dem tillsammans varav ett är McKay & Mrs. Miller och jag kan ha råkat sätta igång det vid tjugo i sex utan att tänka på vad klockan var och jag kan ha råkat glömma bort SG-1 avsnittet. XP Jag får se reprisen på måndag. Men men, jag är ändå lycklig för tredje säsongen är awesome och jag älskade verkligen den. ^^

Nåja, nu ska jag spendera lite tid med att läsa och sen kanske skriva. ;p