Jag borde sitta och skriva på projektarbetet men jag har ingen självkontroll! >_<>_<
Jag har seriösa tvivel på ungefär allt som har med nano just nu.
1. Jag har egentligen inte tid!
2. Hur ska jag kunna skriva 50 000 ord på engelska?
3. Ska prologen som jag kom på först och är orsaken till att jag var tvungen att komma på en berättelse till verkligen vara med nu när den hammnat i plot b?
4. Jag har verkligen inte tid!
5. Min dator är nära döden och jag har inte pengar för att köpa en ny.
Annars så är allt lugnt.
Jag älskade SG-1 avsnittet förövrigt. Jag är kär i Arthur legenden och det faktum att den här serien alltid lyckas ta myter och religioner och anpassa dem för det här är så imponerande. Jag är kär. Jag har älskat hela nionde säsongen. Jag förstår det inte, för jag förväntade mig något helt annat. Men nu är det bara 20 avsnitt kvar sen är det över. :(
Neej, nu ska jag... Eh... Jag vet inte... Vad ska jag göra fram till tolv? Förutom skriva på projektarbetet som jag ändå inte kan fokusera på...
Uppdatering: Klockan är halv två. Jag har skrivit 847 ord. Jag skulle gentligen nå tusen, men jag är jätttrött och allt blir så stelt och dåligt just nu att jag börjar ångra att jag valde att skriva på engelska. Så jag lägger mig nu.
onsdag, oktober 31, 2007
"Ok, you know what, make me!"
Etiketter: nanowrimo, projektarbete, sg1
Upplagd av Trams kl. 22:19 0 kommentarer
"Did you see I almost stunned that guy?"
Etiketter: klagar, nanowrimo, projektarbete, skola, skriva, stress
Vad jag skulle ha gjort innan torsdag 00.01:
* Skrivit utkast till barnboken
* Gjort research och liknande inför nano
* Jobbat med engelska
* Gjort psykologi uppgiften som ska vara klar på måndag
* Kollat igenom filosofin eftersom jag har prov nästa torsdag
* Börjat på svenska c uppgiften
* Haft körlektioner måndag, tisdag och onsdag
* Ringt personer om inlägg till skor
* Försökt få tag på norgekillens pappa för att få tag på norgekillens nummet (vilket jag inte alls skull ha gjort för flera veckor sedan)
* Sålt Riskkapitalsedlarna
* Svenska b häftet inför nationella
* Text kommunikationen
Vad jag har gjort:
* Började på utkastet idag. Sitter och spelar pinnball när jag drog ut Internet kabeln. Uppdaterar bloggen när jag har satt i Internet kabeln igen eftersom jag ändå latade mig. Jag kommer aldrig att ha skrivit hela utkastet idag. >_<
* Ha! Det enda jag faktiskt har gjort är förberedelser inför nano! Och ändå känner jag mig inte tillräckligt förberedd.
* Sålde en riskkapitalsedel idag. En kvar.
Tre av tolv… Och av de tre är det ingen som är helt klar… Jag är så imponerad av mig själv.
Och idag ska jag även laga middag vid fyra tiden, träna klockan sex, se inspelade SG-1 från ivkäll och se Heroes. Så mellan det måste jag bli klar med utkastet iaf så att jag kan börja skriva efter midnatt. Varför skjuter jag alltid upp saker?! >_<
Upplagd av Trams kl. 14:59 0 kommentarer
Snygga killar i SciFi Listan
Etiketter: snygga killar i scifi listan
De är ordnade efter vilken film/tv-serie de är med i och inte efter vem som är snyggast.
Och Blogger är ond. Jag spenderade tre och en halv timme igår med att lägga upp alla bilder och först nu är allt klart. Det ser inte så avancerat ut. Mn Blogger älskar att jäklas. När jag uppdaterar listan gör jag en bilddagbok bara för listan. För den kommer att uppdateras. Men först när jag har typ fem eller tio nya namn. Jag har inte bestämt mig för hur många än. Men men… Här är listan. :p
Billy Dee Williams (Lando Calrissian, Star Wars)
Ewan McGregor (Obi Wan Kenobi, Star Wars)
James Spader (Dr. Daniel Jackson, Stargate)
Joe Flanigan (Lt. Colonel John Sheppard, Stargate Atlantis)
David Hewlett (Dr. Rodney McKay, Stargate SG-1/Stargate Atlantis)
Paul McGillion (Dr. Carson Beckett, Stargate Atlantis)
Jason Momoa (Ronon Dex, Stargate Atlantis)
Kavan Smith (Major Evan Lorne, Stargate SG-1/Stargate Atlantis)
Craig Veroni (Peter Grodin, Stargate Atlantis)
Christian Bocher (Torrel, Stargate Atlantis)
Richard Dean Anderson (Major General Jack O’Neill, Stargate SG-1)
Michael Shanks (Dr. Daniel Jackson, Stargate SG-1)
Ben Browder (Lt. Colonel Cameron Mitchell, Stargate SG-1)
Corin Nemec (Jonas Quinn, Stargate SG-1)
Cliff Simon (Ba’al, Stargate SG-1)
Colin Cunningham (Major Paul Davies, Stargate SG-1)
David DeLuise (Pete Shanahan, Stargate SG-1)
Garwin Sanford (Narim/Simon Wallis, Stargate SG-1/Stargate Atlantis)
Sean Patrick Flanery (Orlin, Stargate SG-1)
Michael Welch (Young Jack O’Neill, Stargate SG-1)
Christopher Eccleston (The Ninth Doctor, Doctor Who)
John Barrowman (Jack Harkness, Doctor Who/Torchwood)
Santiago Cabrera (Isaack Mendez, Heroes)
Thomas Dekker (Zach, Heroes)
Milo Ventimiglia (Peter Petrelli, Hroes)
Michael Landes (Detective Nicholas O’Malley, Special Unit 2)
Jonathan Frakes (Commander William T. Riker, Star Trek TNG)
Colin Ferguson (Jack Carter, Eureka)
David Duchovny (Fox Mulder, The X-Files)
Bill Pullman (Lone Starr, Spaceballs)
Johan Rheborg (Kenny Starfighter, Kenny Starfighter)
Matt LeBlanc (Major Don West, Lost in Space)
Hal Sparks (Zoltan, Dude Where’s My Car? )
Hugh Jackman (Logan/Wolverine, X-Men)
Alan Cumming (Kurt Wagner/Nightcrawler, X2)
Jamie Bamber (Captain Lee 'Apollo' Adama, Battlestar Galactica)
Upplagd av Trams kl. 10:45 2 kommentarer
tisdag, oktober 30, 2007
"Oh yeah really? What’s it made of bark?"
Jag har inte gjort nåt kreativt idag. Jag tog en promenad och åt en clementin så jag anser mig iaf ha varit relativt nyttig mot mig själv idag (relativt eftersom jag glömde äta lunch...). Men annars så har jag spenderat hela dagen i sängen med min dator och jag vet inte hur dagen kunde gå så fort. Och nu har jag dåligt samvete och är stressad.Varför måste jag bli stressad av att göra ingenting?! Det är så orättvist!
Upplagd av Trams kl. 18:21 0 kommentarer
måndag, oktober 29, 2007
"Most of which are fictional representations of ridiculously attractive people in absurd situations."
Etiketter: nanowrimo
Jag undrar om jag använt den där rubriken tidigare… O_o
Jag försöker göra en tankekarta över min nanoberättelse. Jag vet inte riktigt varför eftersom jag avskyr tankekartor. Men i det här fallet så var det kanske lika bra. Jag lyckades göra en över mina karaktärer i bilen till Umeå. Så jag har lite bättre koll på de viktigaste karaktärerna, fast jag måste nog se över den igen för bara två av dem har en egentlig bakgrunds historia och en vet jag inte vad han har för koppling till en annan. Men det är mina minsta problem. Jag bestämde mig nämligen för att kolla upp hur det står till med handlingarna och upptäckte att plot b har jag faktiskt riktigt bra koll på. På plot a så står det ”skattjakt” och det är allt jag har. Jag vet inte ett dugg om min huvudhandling! >_<
Nåja, det här är början på en månad när jag kommer att i stort sett enbart skriva inlägg om nano misstänker jag.
Och Atlantis… Atlantis skriver jag alltid om…
Uppdatering: Jag har bara en grupp av badguys. Och de tillhör plot b. Fuck! >_<
Uppdatering 2: Lyckades lämna sängen och sticka och träna. Miljöombyte och träning är bra för att väcka hjärnan. (plus att mamma är less på att jag spenderar så mycket tid i min säng). Så jag har utvecklat min plot a lite och har nu en ganska bra ide om vad som ska hända. Dock inte hur jag ska få det att gå ihop... Och jag måste nog arbeta ut lite mer om bakgrunden till hur allt överhuvudtaget hänger ihop. Det är sånt här man ska göra hela oktober va och inte de sista dagarna? Jag skyller på att jag i vanliga fall inte brukar planera nåt. Vilket är konstigt med tanke på att jag är ett galet kontrollfreak som måste ha allt planerat i minsta detalj långt i förväg. Men nån gång ska ju vara den första.
Upplagd av Trams kl. 16:22 0 kommentarer
söndag, oktober 28, 2007
Oh, for God’s sake. Enough with the bodies."
Etiketter: filmkväll, högskoleprovet, projektarbete, sga, shopping, skola, stress, umeå
Jag är hemma, och allt är lugnt och för tillfället behöver jag inte göra ett dugg. Det är så otroligt skönt. Men sen så har jag en veckas skolarbete utan skola att se fram emot nu. Så det är kan man säga lugnet före stormen och jag ska skriva i ordning en lista på precis allt som måste göras. Men just nu är jag helt ledig. Så jag ska ta tillfället i akt och sammanfatta min senaste vecka och förklara varför jag istället för lov har en vecka med skolarbete framför mig.
I onsdags var jag med klassen till Sundsvall. Vilket var väldigt roligt och intressant. Bussresan ner var iof jobbigt eftersom det enda jag känner när jag åker söderut är att jag vill åka ner till Stockholm så mycket att det gör ont plus att då börjar jag ju alltid tänka och det är illa. Men det är så jobbigt att sakna massor av människor hela tiden och det är vid tillfällen som då som det bara är jobbigt att Anna och Emzz inte verkar prata med mig och jag inte har någon aning om varför för jag inser ju med jämna mellanrum att jag saknar dem och då blir det jobbigt och jag får svårt att fokusera.
Men förutom bussresan så var det jätteroligt i Sundsvall. Vi var på Mittuniversitetet (som kan heta Mitthögskolan. Jag blev lite tveksam nu…), som verkar som ett jättetrevligt ställe och det var förvånansvärt intressant trots att jag inte är ett dugg intresserad av journalistik. Fast hon pratade lite om något som kallades information och pr också… Jag tror det kallades så. Men det lät faktiskt mycket intressant. Men jag vill nog vara säker innan jag skull gå med på det, för de verkade jobba dygnet runt alla dar i veckan. Så jag vill inte kasta mig in i något som jag inte vet kommer att vara skoj.
Efter det så var vi på lokaltidningen och såg mediacentret som var sjukt coolt, men sen så hade det kostat 6 miljoner kronor och är typ omöjligt att beskriva hur det såg ut och vad som fanns där. Men det var coolt.
Sen innan bussen gick hade jag och Vickan tid för ett snabbt besök på Gina Tricot där jag köpte en t-shirt för jag har ingen självbehärskning och har så dålig kontroll över mina pengar. Sen så bussresa hem vilket var mycket trevligare än bussresan ner. Vi hann prata lite om projektarbetet, men inte så mycket… ;p
Helt slut när jag kom hem i vilket fall som helst. Kände för att lägga mig trots att klockan var typ sju. Höll mig iaf vaken och la mig tio i hopp om att jag skulle vakna piggare för att jag la mig en timme tidigare än vanligt. Det stämde inte alls.
Torsdag bestod av stress, mer stress och ännu mer stress. Projektarbetet är och förblir den främsta källan till just stressen och jag fick huvudvärk som på beställning. Jag är dessutom helt hysterisk och förvirrad när jag blir så där jättestressad. Så med andra ord så hatar jag torsdagar mest eftersom de verkligen lyckas med att göra mig galen av stress. Jag är överhuvudtaget inte trevlig när jag är stressad heller. Jag avskyr det helt enkelt. Jag har förträngt det mesta av den dagen känner jag nu. Det är nog lika bra. Förutom att det innebär att jag förmodligen glömt bort viktiga saker och det är mindre bra. Nåja, vi fortsätter till fredag i stället det är mer intressant.
Då lyckades jag nämligen få lov att sluta efter tjugo minuter av svenska lektionen så att jag fick följa med till Umeå! ^^ Det var det bästa med hela veckan och jag var bara glad hela vägen upp dit. Efter Stockholm så är Umeå verkligen min favoritstad. Och det är så svårt att beskriva varför och förklara hur två så skilda städer ens kan vara på samma lista. Men Umeå har alltid haft en så pass speciell betydelse för mig. Helt överdriven och symbolisk förstås, på ett sätt som bara jag förstår. Men det hindrar mig inte från att älska den så. ;p Jag blir lycklig, kanske inte lika lycklig som i Stockholm men Umeå gör mig glad och det är väl huvudsaken.
Köpte kläder, på gina Tricot igen. Och på några av de andra skumma affärerna de har däruppe. Fast mamma betalade en del… ;p
Jag köpte en svart vanlig långärmad tröja på H&M föresten, det intressanta var att den köptes på barnavdelningen i storlek 164 eftersom största storleken där var enorm. Den var billigare än samma tröja på vuxenavdelningen så jag planerar att köpa alla mina basplagg från H&M på barnavdelningen eftersom det är billigare. ;p
Nåja, vi fikade där och sen åkte vi hem så att vi var hemma efter sex så efter middagen såg jag det inspelade SG-1 avsnittet, jag är så lycklig över att vår video fungerar! Dock så var det Jocke som satte igång inspelningen när han kom hem och han hade inte kommit hem i tid heller så jag missade början. Men jag missade nog inget särskilt. Sen så var det Atlantis och jag blev lycklig och kär och jag älskade avsnittet och tycker att tredje säsongen är bäst. :D
Sen så lade jag mig efter Eureka, det skulle bli så sent att se The 4400 och det var två av mina fobier med i trailern. Dock så tror jag ju att han som spelar Major Davies var med, jag tycke att jag såg honom i trailern. Men men, det kan inte hjälpas. Nu ska vi se vad jag har att säga om lördag.
Vaknade sjukt tidigt och begav mig av till kommunhuset där det trevliga provet var. Tre omgångar med prov på förmiddagen och två på eftermiddagen. De sparade matten till efter lunch. Det var en på det stora hela en intressant upplevelse. Jag har inte haft tid att kolla igenom de rätta svaren än och se hur många fel jag hade. Men jag ska göra det. Så småningom. Annars så kommer ju resultatet om en månad. Det är matten som kommer att dra ned allt eftersom jag gissade på alla frågorna och det finns alldeles för många valmöjligheter. Sannolikheten att lyckas gissa rätt ökar ju om det finns färre saker att gissa mellan. Men men, det var intressant att testa i alla fall.
Det tog sju timmar allt som allt och sen så hann jag bara hem och slänga i mig mat för att jag skulle hinna få skjuts till Vickan innan mamma och pappas gäster skulle dyka upp. Vickan hade därför inte hunnit äta middag när jag dök upp. Men efter ett tag så begav vi oss iaf till Johanna där vi spenderade ett par timmar med att käka godis och chips och dricka läsk samtidigt som Johanna introducerade oss till TV-serien Bones. Jag ska prata mer om den serien i min redogörelse av idag. Så vi kan i stället gå till det faktum att jag och Vickan inte hade fått någon sömn och spenderat sju timmar med att göra prov eller vänta under rasterna på att få göra fler av prov delarna. Så vi var inte världens piggaste människor. Vickan visade detta tydligt. Vilket är väldigt ovanligt för hon brukar vara sjukt pigg. Jag var också sjukt trött men jag har en lång vana av förnekande. Så jag förnekade att jag var trött och drack cola eftersom jag blev lite hyper av det en stund. Det innebar också en viss rastlöshet. När colan tog slut dock så blev det svårare att hålla sig vaken och förneka tröttheten så vi gick och la oss, nån gång… Jag vet inte när. Jag var trött och hela den här grejen med att ställa om klockor har gjort mig förvirrad.
Så, nu har jag sovit över hos Johanna första gången också. Jag träffade henne första gången för tre år sen och vi har bara träffats utanför skolan på typ tre filmkvällar eller nåt. Vilket inte var något som jag funderade över när jag i fredags sms:ade henne och frågade om jag kunde sova hos henne eftersom jag inte hade någon som kunde skjutsa hem mig och Vickan och hennes familj skulle iväg tidigt och lokaltrafiken i Övik suger verkligen jag hatar den. A lot.
Men det var väldigt trevligt och söndagen efter att Vickan och hennes syrra åkt spenderade jag och Johanna med att bonda över Bones och min nyfunna kärlek för David Boreanaz.
Bones var nämligen en förvånansvärt bra serie, och det faktum att David sprang runt och var konstant snygg/het/sexig/söt/gullig och hade en underbar karaktär hjälpte den ju ännu mer.
Så vi struntade i att byta om från pyjamas utan satt och åt mer chips och godis till frukost och såg på Bones hela dagen tills jag fick ett sms från mamma där hon undrade om hon skulle skjutsa hem mig. Det var runt tre tiden.
Det var en av de där sakerna jag kände mig lite osäker på. Johanna känns ju egentligen som Vickans kompis, trots att jag nog egentligen räknar henne som en kompis också. Men det är lite konstigt ändå och det är ännu mer förvirrande att jag inte vet hur länge som är rätt att stanna. Jag är så van vid att åka bort till folk över en bestämd tid och helt enkelt stanna där så länge eller att någon kommer hit en viss tid. Jag är på det hela taget inte van vid att sova över hos folk som bor här uppe. Det känns ju konstigt att ringa efter skjuts hem, för när vet man när det är rätt att ringa? Väldigt förvirrande.
Men för att sammanfatta allt så tycker jag att från det att jag var klar med högskoleprovet var det en jättebra helg. ^^
Och nu känns det som lördag och inte söndag och det är ju förvirrande i sig, men jag är tekniskt sett ledig trots att jag måste jobba med skolan så jag får sova i morgon iaf. ^^
Nu ska jag ta en dusch och sen inte lämna sängen resten av kvällen tror jag. Mest för att jag inte har någon aning om vad klockan är… O_o
Upplagd av Trams kl. 17:49 0 kommentarer
fredag, oktober 26, 2007
"She says she's tired."
Jag skulle egentligen göra ett inlägg i onsdags och berätta om Sundsvalls resan som var jätterolig och intressant. Men jag var för trött för att göra det.
Så jag tänkte göra det igår men jag minns inte varför jag inte gjorde det. Igår var jag dessutom sjukt stressad.
Idag har jag heller ingen tid att sammanfatta varken onsdagen eller idag. Allt jag kan säga är att jag hann följa med till Umeå vilket gjorde mig lycklig eftersom det är min favoritstad efter Stockholm. Vilket alla som känner mig borde veta. Jag lyckades hålla mign från att göra av med allt för mycket pengar. Dock så innebär det inte att jag inte gjorde av med pengar. >_< Men kläder behöver man alltid. :p
Jag hinner inte göra en sammanfattning av Atlantis i kväll där jag sitter och skriver hur mycket jag älskar den serien.
Faktum är att jag inte kommer hem förens på söndag. Ni får helt enkelt försöka klara er utan mina sjukt långa blogginlägg. Iof så är det väl bara typ Ell som läser och hon är inte heller hemma i helgen. Så det är nog bara en riktigt lyckad timing.
Nu ska jag leta rätt på pennor, en linjal och helst ett pennfack… Sen ska jag poppa popcorn och se Atlantis. :D
Upplagd av Trams kl. 20:44 0 kommentarer
onsdag, oktober 24, 2007
"Oh come on! You’re a figment of my imagination the least you can do is take your shirt off!"
Etiketter: lista
Dröm tjejen/killen:
Nej, men jag kan inte komma på några särskilda krav på just intressen. Så lik mig som möjligt men samtidigt så pass olik att det inte blir för mycket? Lagom tror jag är ordet. ;p
6. Vad tränar du?Friskis och Svettis. Jag ska gå ut och gå! Jag lovar! Jag går i alla fall till skolan.
11. Jag utmanar: Ingen… Eller alla som råkar hitta den här bloggen och har tråkigt.
Och jag modifierade citatet i rubriken lite grann bara… ;p
Upplagd av Trams kl. 19:43 1 kommentarer
tisdag, oktober 23, 2007
"Yeah I went on a bit actually I used the entire tape."
Jag undviker skolarbete genom att skriva blogginlägg.
Jag är verkligen sjukt less på skolan och jag hatar redan den här veckan för hur mycket jag har varit tvungen att skriva upp ska göras. Bara igår var jag tvungen att fixa geografin som skulle vara klar idag men som jag börjad på igår. Som tur var hann jag, det enda negativa var väl att jag inte hann redovisa så det var ju i stort sett meningslöst. Iof så kommer jag inte ha någon tid på mig att göra skolarbete överhuvudtaget i morgon så jag ska väl vara tacksam över att ha det bortgjort. Men det känns alltid så onödigt när man stressar för att hinna med något och sen så visar det sig att det inte spelade någon roll.
Sen så har jag svenska b och svenska c uppgifter som ska göras den här veckan. Dock så vet jag inte varför det är så viktigt att jag är klar med svenska b uppgiften så det kan ju hända att jag ignorerar den fullständigt. Lär ju få ångra mig på torsdag om jag gör det men det kan inte hjälpas. Däremot svenska c vet jag inte ens vad det är för uppgift men jag tror att vi haft tre veckor på oss. Yay för planering och att inte skjuta upp saker! >_< Jag tror att en av sakerna vi fick välja mellan att skriva kan ha varit en krönika om sport. Ser verkligen fram emot det. Inte.
Sen så känns det nu som jag glömt saker. Men det hoppas jag att jag inte har gjort. I morgon är det iaf ingen skola. Vi ska till Sundsvall med klassen och se hur det är på journalistutbildningen på mitthögskolan och sen ska vi besöka mediacentret. Det kan nog bli intressant. Även om jag inte ska bli journalist. Vi slipper skola iaf. Iof (två förkortningar på rad! Jag måste börja skriva ut hela orden det ser hemskt ut!) så har vi inte så många lektioner som inte är journalist på onsdagar så det är väl ingen större skillnad. Men vi kommer inte hem förens halv sju och då ska jag och Stephanie fixa foton till vårt reportage och artikeln. Så att det bara är att skriva efter lovet. Jag tror inte att det kommer att hjälpa mig att skriva men men. Plus att jag fortfarande har problemet med att jag måste komma på ännu en reportage ide för det stora enskilda reportaget. Jag älskar verkligen att gå en inriktning jag är totalt ointresserad av! >_<
På lördag är det Högskoleprovet från åtta på morgonen till halv fem. Visst låter det som en dröm dag? Precis hur jag vill spendera min lördag som dessutom råkar vara första dagen på lovet. >_< Fast sen så ska jag ha filmkväll med Vickan och Johanna (det här är filmkvällen vi tänkt ha sen första dagen tillbaka i skolan i augusti. Det säger lite om hur sällan vi alla tre faktiskt är lediga. Vickan är oftast skyldig.) och då kan vi äta massor av choklad och annat onyttigt för att muntra upp oss efter katastrofen. Eller jag vet inte om Johanna ska göra det. Men jag kan muntra upp mig och Vickan lär ändå få bättre resultat än mig så… Huvudsaken är att jag inte behöver deppa hela kvällen. Vid närmare eftertanke kunde vi inte ha valt en bättre dag. ^^
Igår såg jag förövrigt första säsongen av SG-1 innan jag la mig. Som omväxling för allt Atlantis tittande. Jag överlevde… Jag kan nog erkänna att det inte var någon större utmaning och det hade varit mer imponerande om jag hade sett på typ Vänner i stället eller hur? Folk har för högra krav på mig. Men jag tänkte att jag kunde se SG-1 innan jag lägger mig nu ett tag framöver, jag ser alla avsnitt från där jag slutade sist, vilket är från Thors Hammer som fortfarande är ett sjukt bra avsnitt och jag hade glömt att James Earl Jones gjorde rösten till Unas så när han dök upp och börjad prata hoppad jag upp och skrek ”yay”… Typ. Hans röst är bäst. Sen så såg jag The Torment of Tantalus också med Paul McGillion! :D
Det var väldigt konstigt att se första säsongen nu när man är mitt inne i nionde säsongen på sexan. Liksom första omgången jag såg den här säsongen var fortfarande i början av femte säsongen om jag inte minns fel. Eller det kanske var ännu tidigare. Elleer näää. Ell var här första gången McKay var med i SG-1 och det var i femte säsongen. Så jag hade väl precis kommit in i serien då eftersom jag missade de två första säsongerna och missad en hel del avsnitt från både tredje och fjärde säsongen. Men jag har följt den här serien slaviskt sen dess så det var en konstig omställning att gå tillbaka till första säsongen. Det första jag reagerade på var Daniels glasögon. Dem och håret. Sen så var han lite mer utav en nörd. Han kom väl aldrig i närheten av James Spader men det var mer likt i den där säsongen antar jag. Jag måste se om filmen förövrigt. Anyway… Jack var med! ;p Det hade jag inte glömt faktiskt. Men jag njöt av att se honom igen och lyssna på honom och få uppleva allt som är Jack O’Neill igen. Han är en så one of a kind character. ^^
Sam såg… yngre ut? Det är tio år sen men ändå! Hon ser ju inte gammal ut nu så hur kan jag tänka att hon ser yngre ut? O_o
Teal’c var tystlåten. Är det också möjligt? Pratar han mer nu eller pratade han mindre då? Eller inbillar jag mig saker. För om jag kan tro att Sam såg yngre ut kan jag nog inbilla mig det här också.
Jag älskade att få se Hammond igen också och inse hur mycket jag faktiskt gillade honom. Han är och förblir den ultimata ledaren för SGC.
Nåja, man förstår i alla fall varför SG-1 är så fantastiskt och hur det kunnat bli så stort som det är med en så pass bra början för det har ju bara blivit bättre.
SG-1 tittande fortsätts i kväll med Bloodlines och om det inte blir alltför sent Fire and Water… Helst så hoppas jag att jag ser båda för jag blev väldigt förtjust i Fire and Water har jag för mig.
Innan jag lämnar SG-1 ämnet (kan jag nånsin lämna det och Atlantis helt är väl frågan) helt så måste jag bara få prata om nionde säsongen. Jag har alltid varit så där små kär i den här serien, inte över besatt head over heels in love som jag är med Atlantis. Men på andra plats kommer ju den här serien. Och slutet av åttonde säsongen var fantastiskt det var omöjligt att tro att det skulle kunna bli bättre än så. Alla trodde dessutom att det skulle bli sista säsongen och det kan ha varit anledningen till varför det var så amazing som det faktiskt var. Men sen så var åttonde säsongen slut och alla spoilers jag hade fått reda på sa ju att det skulle bli enorma förändringar och hur skulle det kunna bli bättre ens lika bra som sista halvan av säsong åtta. Tja, jag tycker att de lyckats över förväntningarna.
De fick in Vala i de första sex avsnitten och jag föll för henne redan när hon gästskådespelade första gången. Hennes och Daniels kemi är obeskrivlig (jag har iof en teori som går ut på att ALLA har en fantastisk kemi med Daniel) och som karaktär är hon bara så underbar. Och jag kan erkänna att jag har en liiiten crush på henne och det är nog den enda kvinnliga karaktären jag kan säga det om.
Sen så har vi Cameron Mitchell, som jag då kallar Cam som alla andra, eller Mitch när han gör något dumt eller fånigt. Jag kan fortfarande inte förstå hur den där rösten kan hänga ihop med honom, han ser inte ut att ha en sån basröst! Men jag har vant mig vid den och jag är kär i honom. (Jag blir kär i fictional characters alldeles för lätt. Det är nog ett problem). Jag insåg det under hans dialog med Daniel under den andra delen av The Fourth Horseman. När han och Daniel bråkar med Priorn.
Det är nog vad jag ville ha sagt om de nya karaktärerna, nu ska vi gå in på och prata om avsnitten. (Jag skulle egentligen prata om Ba’al också men vi sparar honom en liten stund).
De tre första avsnitten var fantastiska. De introducerade the Ori som de nya bad guysen. Men jag var inte så säker på hur onda de egentligen var till avsnittet The Powers That Be (som förövrigt var skrivet av en som enbart skrivit Atlantis avsnitt och som skrivit majoriteten av mina favorit avsnitt där! ^^) där the priorplague dyker upp första gången. Jag tror det var då jag blev riktigt rädd för dem. För de förbjuder verkligen helt att låta folk ha en fri vilja och det avskyr jag. Det är det värsta som finns, men det som gör de här typerna så mycket, mycket läskigare än Goa’uld är att de faktiskt har makten att förbjuda fri vilja de gör folk sjuka eller dödar de som inte håller med dem och på det stora hela så är de så mycket läskigare än ormmänniskorna att jag blir rädd! Sen avsnittet efter stärkte bara min uppfattning om att de är läskigare än något annat.
Efter det så kom ett avbrott i Ori historierna och Ba’al dök upp. Eller vänta vi tar om den där meningen: Och Ba’al dök upp och pratade som en normal människa and I went: ”akjdsjgd! I love his voice it’s so hot!” Efter det så var jag helt borta resten av avsnittet och ville hoppa in i TV:n varje gång han visade sig och pratade. Vart lycklig över alla kloner eftersom det blir så mycket mer Ba’al att om de dödar en så finns det fortfarande kvar fler. Så Cliff Simons som spelar Ba’al hör definitivt hemma på min lista. Där vi har en Atlantis skådis som är från samma ställe och som också har en underbar röst. Efter Ba’al avsnittet kom Babylon och Prototype som också var mycket bra avsnitt. Jag hade sett en bild på killen i Prototype på Gateworld och tyckte att jag kände igen honom så jag hade kollat upp honom redan tidigare och det var tur det annars skulle jag ha suttit i ett helt avsnitt och undrat vem fan han var.
Efter det kom The Fourth Horseman part I and II och det var då allt brast för mig och jag insåg vilken fantastisk serie det här är. För det första hade vi Orlin tillbaka, de fick inte tag på Sean Patrick Flannery vilket var synd. För han är het och snygg. Men vi fick försöka klara oss utan honom. Men det var då min kärlek för musiken i Stargate återkom för jag var helt förälskad i musiken till det första avsnittet med Orlin och det var ju samma musik igen nu när han var tillbaka och det gjorde mig så lycklig bara.
Sen så var det här ett sånt där avsnitt där jag började gråta av lycka och jag gråter aldrig. Jag gör det bara inte, men slutet av det här avsnittet började jag gråta. Och det lyckades jag också göra i dagens avsnitt (vi återkommer till det. Jag minns inte ens varför jag gjorde det så eh… Vi återkommer ja…) och gårdagens och det är det jag ska prata om nu.
Ripple Effect (av författarna till Window of Opportunity). Jag hade hört något om ett avsnitt med flera alternativa SG-1 teams som skulle dyka upp. Jag vet faktiskt inte vars jag hörde det ifrån. Men jag får höra alldeles för mycket har jag insett flera gånger. Hur som helst så såg jag ju självklart fram emot det här avsnittet och älskade det. Den här serien är bara bäst så enkelt är det och jag blev verkligen så överlycklig när Frasier dök upp att jag började gråta (jag vet faktiskt inte vad det beror på det kan vara att jag är emotionellt instabil faktiskt) sen så grät jag igen när hon åkte därifrån. (eller så är det bara ett betyg på hur bra den här serien är eftersom den är den enda som får mig så engagerad att jag faktiskt kan börja gråta. Jag tror att det kan vara så). Men nu var Frasier inte det enda bra, jag tror att om jag fått hänga med ifrån andra säsongen och var mer med på vem Martouf var så kanske jag skulle ha kunnat bry mig mer om honom. Som det var nu så var det mest. ”Hey, vem är den där typen? Sam är ju kär i Jack?”. Men jag antar att om man visste vem han var kanske det var revligt att se honom igen. Jag har ingen aning, jag vet fortfarande inte vem han är. Men det jag gillad mest med avsnittet var alla hintarna om Sam och Jacks äktenskap. Det var iaf hur jag tolkade alla AU versionernas liv. ;p
Eller, det bästa var nog egentligen delen på Prometheus. Och det faktum att jag kunde börja föreställa mig hur McKay skulle reagera om någon dök upp och stal Atlantis (hans) ZPM. ;p För att sammanfatta det så älskade jag hela avsnittet.
Så har vi kommit till dagens avsnitt och jag skulle egentligen vilja säga att jag inte med ord kan beskriva den här serien och hur mycket jag älskar den och alla avsnitt. Men jag har precis skrivit en och en halv sida om den. Så jag antar att jag inte kan säga det. Jag gillade dagens avsnitt, big surprise there. Jag gillade Cam och hans kompis återförening och hur bra hans kompis kände Cam. Hela den delen var bara så sorgligt bra. Och slutet. Och eh… Allt.
Så för att sammanfatta min sammanfattning av början på säsong nio. Jag var lite tveksam till den innan jag såg första avsnittet. Men allvarligt talat. Om jag bara sett nionde säsongen så skulle jag ha fastnat lika väl. Jag kanske inte skulle ha uppskattat Ripple Effect överhuvudtaget. Men det var så mycket mer i det avsnittet att det inte skulle spelat någon roll. För på det stora hela så är jag så imponerad av nionde säsongen att jag känner mig kär på nytt. Och jag antar att det är det som behövs nu och då. Och det faktum att de lyckats så bra trots så stora förändringar i huvudpersoner, tyder ju på att när vi väl får se fjärde säsongen av Atlantis kommer det faktiskt att vara precis så fantastiskt som det har varit och kanske till och med bättre trots de stora ändringarna som görs där också. Och som är omöjliga att inte känna till.
Så vad jag vill ha sagt här är att jag faktiskt älskar SG-1. Det finns saker jag saknar förstås men på det stora hela så är det här en alldeles för bra serie och säsong för att man ska kunna hänga upp sig på det. Jag är alldeles för lycklig och extra lycklig över att jag insett detta och får vara lycklig en gång om dagen trots att jag måste vänta så länge på SGA som är och förblir the love of my life. Och när blev en serie en så stor del av mitt liv?
Och hur kan jag vara uppe i fyra A4 sidor i Word? Jag borde helt klart avsluta det här och försöka göra skolarbete i stället så att jag faktiskt har tid att se SG-1 för jag borde lägga mig tidigt eftersom jag måste upp jättetidigt i morgon. Så vi säger att jag har sagt allt.
Upplagd av Trams kl. 21:15 0 kommentarer
lördag, oktober 20, 2007
Snor den här listan från Ell. Jag är jätte dålig på att bestämma mig över saker och att rangordna… Så jag är inte helt övertygad om att det här är den riktiga listan. Jag ångrar mig så snabbt och ofta… Nåja… Jag ska lägga in listan över sci-fi killarna förr eller senare eftersom Ell int fått se den uppdaterade listan med fler killar och med bilder. :p
Nu ska jag däremot städa rummet.
1. Favoritskådespelare? Vem annars?
2. Film som har den bästa filmmusiken? Finns så otroligt många men jag kommer inte på någon nu. Förutom just Moulin Rouge.
Upplagd av Trams kl. 10:36 1 kommentarer